en helg & människor man kan säga bra saker om.

Det här är Emely. Hon blev frustrerad och eldade upp en muffins. Hon är rolig och min mest sarkastiska vän. En god bål hade hon fixat till också. Finns ingen jag skrattar så mycket med.


Det här är Sofie och jag när vi har en närgången diskussion om framtiden. Hon besitter ett ordningssinne och en ordentlighet som både jag och hon på första bilden saknar totalt. Dessutom kan hon mycket om litteratur.


Det här är My och jag i en soffa. My är norrlänning, rolig och glad. Extra rolig efter några öl. Då kan det hända att hon och jag stämmer upp till en Jokkmokks-Jokke-sång till och med. Vi ska kanske mötas upp någonstans i Norrland i sommar. Brukar vi bestämma efter ett par öl.


Det här är jag och Ellen i den samma soffan. Ellen har varit min kompis sen första dagen. Det bara klickade någonstans. Hon är en sådan som är kombinerat smart och klok. Och mänsklig och bara fin.


Det här är Filip på en krog. Han är min nyaste bekantskap och den snällaste filur jag träffat på länge. Vi busade till det lite och han var min assistent. Bara en sån sak. Att vara assistent åt en underlig finländare med dallare när man har känt varandra en dag. De flesta skulle tycka att det vore pinsamt. Eller åtminstone inte göra det med en sån attityd som han. Plupp for the win.


Det här är Ellen och Hampus som väntar på buss. Hampus brukar lära mig säga grönsak och andra viktiga ord på skånska. Och så är han en sån man kan ringa och säga "kan du ta med dig en kortlek?" åt nästan när som helst.

Det var alla bilder. Men man kan säga bra saker om alla människor denna helg. Tack.

hittade min idol inatt.

mitt i stan.

yörebriiio.

jag hade efterfest inatt. en snubbe från dalarna härmade örebrodialekten och det var så roligt och likt att jag nästan aldrig slutade skratta.

"SKA VI GGÅÅ TI ÅHLEEEEEHNSSS? AMEHN KOOOHM DÅÅÅE!"

jag brukar tänka att det finns hopp.

jag blir alldeles varm i hjärtat när jag träffar någon i min ålder som har lärt sig folkvett och använder det. det var bara det jag ville berätta, hejdå.

förresten, ikväll ska jag och mina bästa vänner fira pingsten! vem orkar fira jul liksom. emely har lånat min bålskål och mina förväntningar är höga. sedan är det pumptömning på sivans. dallarn ska få följa med. ja det gör han ju ändå, men utklädd idag! julgransglitter och bollar!

såja.

Efter att ha fått ett "Det ser bra ut - du är inte ute och cyklar" som respons på uppsatsen såhär långt av läraren ger jag mig nu en blygsam, försiktig, finländsk tumme upp.



Nu ska jag och Ellen festa. Och Hampus. Och My. Och alla möjliga. Hos Emmy. Sen är det pumptömning på ett stall.

sanningshalten är hög.

Jag: Jag visade dallarbloggen åt min syster, hon sa att vi inte är friska.
Emely: Det är väl klart som fan att vi inte är friska.

hjälp.

Någon som kommer på ett ord synonymt med kärlek som börjar på S?

hemlandshatet hade också funkat.

Idag döpte jag ett kapitel i min uppsats till fosterlandsföraktet.
Jag tycker nästan det är lite vackert.

bild från sommaren.

Tror ni att vi är släkt?

topelius.

En gång började Hampus (Skåne) helt plötsligt sjunga Sov du lilla videung när vi kollade på Idol.

Jag (Österbotten) var tvungen att lyssna två gånger för att vara säker på att jag verkligen hörde rätt och blev nästan euforisk när jag kunde konstatera att det gjorde jag. Tills jag frågade om han visste vem som skrivit den och han sa nej.

jag minns att jag var lucia en gång.

idag har jag sovit och vaknat till regn
när man vaknar till regn händer det att man vill sova vidare
när man vill sova vidare händer det att man drömmer
om människor man aldrig har träffat
när man träffar människor man aldrig träffat har man inte längre aldrig träffat dom
då har man träffats
och då ska man hålla sig i skinnet och verka normal
mitt skinn är tunt säger min pappa för jag bränner mig så lätt
haar it do na skinn på fingran

skrev en halv sida på uppsatsen
en halv sida dynjo.

gick till emely och gjorde av med lite kreativitet tillsammans med henne. här kan ni titta.
nu är jag hemma och allt är ofokuserat. igen. imorgon måste jag in till stan fort som en lemur. det är julafton om några dagar. för bövelen.

jag är ingen lärarstudent är du det?

En vecka sedan jag vaknade i frustration av snön på marken. Den är nästan helt borta och är det bästa som finns. Min hyra har höjts med 1,95 procent. Det är julafton nästa vecka. Här sitter jag. Det är fredag om fyra dagar. Om åtta ska jag ha två sidor analys. Det är människor överallt och knappt något dagsljus. Många utbytesstudenter. Med blå jackor. Det vinglar lite i mitt huvud. Jag har bara druckit vatten. Måste titta på samenyheterna ikväll. Har saknat det. Jag saknar ibland.

färgreaktion & fiktion.

helvetesmånaden är över och jag kan vara en trygg människa igen
för det är jag mer tacksam än jag klarar av att visa

jag klarar inte av att prestera inom rätt områden men jag klarar av att leva upp till svenskars fördomar om mitt lands folk, både genom grav ironi och grav verklighet, här förstår man inte riktigt skillnaden alltid och det är snö i mina skor när vi kliver in och du säger att det är någonting med mina ögon och jag visar en enkrona med en fin text bakpå och du tittar i min bokhylla och mumlar nånting om finland som jag inte uppfattar men vill inte heller göra för jag hör att det är fel jag har lust att kalla dig norrman eller tjeck för att visa hur det känns och vi somnar men ändå inte osams till ett klockslag som inte finns i verklig värld jag tror det heter 54:73

det är också vid det klockslaget min uppsats kommer att bli klar.

norrlands glada renar.

igår var det som sagt sittning med norrlands, som fyllde 25 år. mat, dryck, bilder, musik, tal, skratt, renar, myggor, tävlingar. för en gångs skull var ingen helt borta när vi begav oss till kåtan. någon brukar alltid ha svårt med att antingen gå, prata, få på sig skorna eller hitta dit.



här dansar man norrlandsdansen utan dess like.

i kåtan skålade jag minst 20 gånger och redan efter fem gånger började finländaren i mig krypa fram. det kändes alldeles för långdraget och onödigt med 20 skålar. men det var höga förväntningar på mig så jag spelade med. det är någonting i mitt hjärta som säger att den som säger han ljuger är den som egentligen ljuger. det säger jag inte. inte då. sedan hittade jag en lp med jokkmokks-jokke!



på krogen sa jag "oj jag sku nog göra vad som helst för att få en sånde!" och därav kom frågan "är du från sundsvall?" "nej", svarade jag, "eller mja, sundsvall fast över vattnet." "jaha, trollhättan?" det var mycket ljud. och sedan träffade jag en blivande historialärare som inte visste att man pratade svenska annanstans än på åland. jag ritade upp finland på väggen och visade här, här, här, här och här. lär dina barn detta sa jag. men det funkar ju liksom inte. det är någonting i hjärnorna som tar emot. som inte kan ta in. och jag längtar efter göran skytte och fredrik lindström så mitt hjärta gråter varje gång. en tjej kom fram och frågade om hon kunde få läsa mina dikter. ska jag skicka dom till en okänd människa frågade jag och alla skrattade och hon sa att hon förstår min tanke och vi skakade hand för i sverige ska man ju ses igen. man ses ju och man har det så bra.

och ja här är min fina ren medan den ännu stod på bordet:

fullbordat.

Jag fick en ren igår på sittningen. En ren! Med mitt namn på. Kan inte beskriva lyckan.

hasjublabla.

Lika trött och oproduktiv idag som i februari.



Är antagen till kreativt skrivande nästa termin i alla fall. Känns fint. Och nu ska jag på hockey med Hampus. Är lite kluven om jag ska heja på Växjö eller Luleå. Men jag tror Luleå. Hejdå.

tänk vad mycket jag hade ångrat om jag inte hade gått dit.

Jag hade skitkul.
Jag kunde finska helt okej.
Jag hade med mig flaggan som vi hängde i fönstret.
Jag fick viljan igenom och var allsångsledare till den svenska versionen av nationalsången.
Jag gick med ut och vi sprang med flaggan hela vägen till krogen.
Jag gick hem efter stängning (första gången jag sagt nej till en efterfest) för att jag skulle upp idag.

Och nu ska jag jobba. Det är jag ju bra på

ditt ljus din glans din fröjd ditt hopp.

Kändes lite fel att gå till skolan idag. Men jag tänkte att det kanske att bra att representera Finland lite. Så jag gick ändå och jag fick förklara vad memma är och säga perkele åt min lärare.

Nu har jag på mig min Mumintröja och ska alldeles strax bege mig till husen på andra sidan Campus för att fira lite. Vet inte om jag ska gå med ut sen eller inte. Är osäker på vad krigsveteranerna hade tyckt om en redig fylla som tack. Men åtminstone ska jag tända självständighetsljus och lyssna på finländsk musik. Tror jag faktiskt, bara idag, ska ta emot den finska chokladen som kommer att bjudas på också. Funderade på att bryta strejken över julen. Men så kom jag på hur mycket mer en självständighetsdag betyder än en jul. Och som sagt - bara idag.

kul.

Som om denna måndagsmorgon inte var tillräckligt kall, äcklig och onödig att vakna upp till från början så kunde jag 10 minuter senare konstatera att det ligger en hel massa snö på marken. Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Varför bor jag i Norden? När smälter det?

Hejtå satan.

selektiv lukt.

Igår gick jag och Emely till Sofie för lite soffhäng. På vägen dit kunde vi konstatera att det inte enbart är vår selektiva syn och hörsel som synkar, utan även vår selektiva lukt. Hur märkligt det än låter.

På vägen hem hade ett äldre par fått motorstopp mitt i en uppförsbacke. Desperat försökte kvinnan knuffa på medan mannen satt vid ratten. Och exakt när vi passerade började bilen rulla bakåt. Kvinnan hoppade undan och mannen styrde stressat sin bakåtrullande, söndriga, bil. Herregud vad svårt det var att inte skratta förrän vi var förbi. Emely var tvungen att gå i förväg för hon visste att går hon jämte mig så skrattar vi ihjäl oss.

Spännande också att det bara händer när det är just vi.

värsta språket.

På tisdag ska vi finländare som finns här på Campus samlas, enas, kramas och fira Finlands självständighetsdag tillsammans. Väldigt fint påfund om ni frågar mig.

Men, nu har det uppstått problem för min österbottniska kompis Erika och hon kommer inte att kunna delta. Det här betyder att jag måste gå dit själv. Som den enda svenskspråkiga i gänget. Jag vill nästan slå mig själv på käften när jag ställer mig frågan "ska jag gå?". Det är klart som fan att jag ska gå. Min ypperliga chans att presentera den annars så undanskymda och hotade minoriteten finlandssvenskar. Och saken är den att jag kan finska. Helt okej. Jag förstår och jag kan göra mig förstådd. För jag har aldrig varit den som avskytt och inte har velat lära mig. Och eftersom jag sannerligen inte kan det här med matematiken fick jag en språkhjärna som kompensation. Men när jag sitter där då. I övermorgon. I sällskap av 11 finnar. Då kommer jag inte att våga säga något för jag tänker att det blir fel. Vad ska jag säga? Hyvää itsenäisyyspäivää? Minä olen Vaasasta? Miltä maistuu? Puhutko yhtään mitään ruotsia, perkele?

Extra förvirrad blir jag när jag tänker att alla på festen har läst ungefär lika mycket svenska i skolan som jag har läst finska. Och ändå ska man känna såhär.

Håh. Livet som finlandssvensk. Är underbart. Oftast.

Ps. Vid närmare eftertanke tror jag att det bjuds på Minttu. Kanske det ordnar sig. Kanske jag blir nästintill tvåspråkig hela kvällen.

tack stewe.

Det är lördagkväll och jag spelar Oxie. Fick en fråga som löd "Vad heter sjön i Espoo, Finland, där tre personer mördades 1960?"

Jag tog ju frågan, Bodom, och fick poäng, men jag blev så olidligt förbannad. Espoo. Bestäm er för ett språk, tack. Skriv hela frågan på svenska eller så hela på finska (om ni nu kan). Men blanda för helvete inte ihop dom när det staden är tvåspråkig och har ett namn på båda språken. Jag skulle rapportera frågan till ansvariga. Jag skrev "!report det heter Esbo på svenska, inte Espoo" hundra gånger men det funkade aldrig för jag skrev nån kod fel. Sen fick jag hjälp. En kille hjälpte mig när han märkte hur upprörd jag blev. Han hette Stewe. Jag ska aldrig glömma Stewe.

livet som student.

Idag sov jag för länge. Sen skrev jag för lite på min uppsats. Åt en skål havregrynsgröt. Gröt, gröt, gröt. Får studiestöd på måndag så då ska jag lyxa till det med tonfisk. Fick ett mejl av min lärare med "en kort kommentar" som skulle hjälpa mig och min uppsats. Stod inget mer. Ingen fil bifogad. Han tog den korta kommentaren på orden. Surfade på flygresor hem och fick i nerverna.

Gick till Hampus och såg på Idol med honom. Amanda Fondell är ett geni av rang och det var en himla tur att hon gick vidare. Sen såg vi på väderleksrapporten och jag prickade ut Vasa på kartan. Det var ett bra drag för han hade trott att det var i Lappland. Jag kände att något måste göras och vi gick hem till mig och kollade på det avsnitt av Svenska dialektmysterier där Fredrik Lindström är i Österbotten.

Nu är det helgnatt och jag borde åtgärda mitt kapitel om språkets roll i en identitet.

vi hade väl egentligen haft födelsedag i dessa tider.

saker jag har gjort idag:

träffat en människa som hjälpt mig.
skrivit några futtiga rader på uppsatsen.
ätit havregrynsgröt (satans gåod).
sett inglourious bastards med ellen.
spelat ohyggligt mycket oxie.
verkligen undrat hur allting skall gå.
bytt blad i almanackan.
våndats över det.

tiden tiden tiden.

i'm on fire!

Jag, Emely med familj (åtminstone delar av den) och Bruce Springsteen i Göteborg i juli!

Fabulöst, skulle jag kalla det.

det här är till dig min kanonkompis.

inatt fick jag och emely ett nytt anfall. ett sådant som bara hon och jag kan få. jag skrattade så jag grät och hon låg på golvet. båda hade andningssvårigheter. och vi satt vid varsin dator i varsin lägenhet. skulle någon ha sett oss hade vi skickats till psyket direkt.

för det är ingen som förstår. att små, små saker kan bli så väldigt, väldigt roliga på så enkla men ändå så tillskruvade vis. när jag kunde andas igen, 45 minuter senare, tänkte jag "fan, min uppsats. jag skriver uppsats och så sitter jag här och ägnar 45 minuter och absurdhet och skratt". men vad ska man göra när man inte kan sluta?

idag satt vi på subway och åt. skrattade åt samma saker igen. sen gick dörrarna till mataffären bredvid sönder, och hela tiden kom det nya, ovetande, människor förbi som nästan gick in i dem. och vi satt där och skrattade åt stackrarna. hade det bra med våra smörgåsar. ingen nöd på oss liksom. och till sist klämdes en kille i dörren. vad gjorde vi? jo. skrattade. i smyg. jag hoppades lite att jag själv skulle klämmas som straff när jag gick in en kvart senare. men nej.

alltså det finns inte många människor på denna jord som förstår min humor sådär jättebra. det finns två stycken i min kompiskrets i finland. hej på er jag vet att ni läser. och så finns det en kusin och en humorduo i österbotten. men det tar stopp där.

när jag flyttade till sverige tänkte jag lite att kommer jag någonsin att bli förstådd. men se där. i skåne fanns hon. jag kan inte räkna så långt som de gånger emelys och min selektiva hörsel och syn har filtrerat exakt samma saker och vi behöver bara titta på varandra för att skratta. vi behöver aldrig förklara. och det är så skönt. det var faktiskt redan förra hösten, 2010 när jag precis hade flyttat hit, som hon och jag gick på subway under en lunchpaus och jag noterade att vi båda lade märke till mannen som pantade flaskor en bit bort. en helt vanlig grej. men inte för oss. det var då jag tänkte att den här människan ska jag ta vara på.

det gjorde jag, det är jag glad över och nu ska jag sova! kanon!

poängplockarn.

Människan som har lärt mig svaret på den där svaret är min bror och han fyller år idag. Grattis!

något gick fel.

Tystnaden som uppstår i min hjärna när min flitiga motionär till granne backar till dörren med en bil.

lugnet mitt i stormen.

idag har jag adventsfikat med mina vänner. glögg, julmust och KYCKLING.


efteråt gick vi upp på vinden och spelade cranium och biljard.


ja, dallarn var också med. adventsfin som ingen annan.

nu blåser det upp till storm och det känns inuti, utanpå och runtomkring att det är söndag.

bilder från en dåtid.

En fredag var jag på halloweenfest och Erika hade den bästa utklädseln någonsin.


En fredag åkte vi till Samarkand.

Emely sa "posera nu" och jag hann inte med.

En lördag förfestade jag med Sebbe och Ellen.

Sebbe lärde mig hur man inte ska fota egobilder.

En lördag var det bokmässa.


Och samma lördag förfest med brända popcorn.

Men sånt biter inte på oss.

Yeah.

låt mig presentera

Dallarns modeblogg dallarns nya kläder!

Klicka HÄR!

som studenten älskar att drömma.

Drömmar har alltid varit min stora fascination och framförallt inspiration i mitt liv. Mina drömmar har hjälpt mig i mitt skrivande och ibland har jag drömt fram effektiva lösningar på problem mitt i sömnen. Det finaste jag vet är när jag har sovit över hos min kusin och jag kommer ner till frukosten och hon frågar vad jag har drömt. Och så får jag berätta och så får vi skratta.

Så är det med mig och drömmarna. Och nu, för en stund sedan, berättade Emely om en dröm hon drömde inatt. Genast började vi bolla idéer utgående från den och nu har vi ett för skrattmusklerna ansträngande projekt på gång.

Klockan är 01.13, men vi är ju ändå vakna så hey ho let's go!

melankoli och eufori.

är på biblioteket och försöker skriva forskningsöversikt
(jag hittade mina nycklar i tvättkorgen, längst ner under allt)
kändes som jag hade koll ett tag men nu är allt en svårringlad labyrint
med väggar att gå in i och taggar att trampa på
fejkade genvägar och synvillor
jag har svårt att tro att jag någonsin hittar ut

imorgon är det i alla fall fredag, helg, och jag ska lyfta ur labyrinten med min egenhändigt byggda kärleksluftballong. först ska jag åka in till stan för att hämta en bok och köpa lite rusmedel. sedan ska jag gå på fest och spela intellektuell, prata om onödigt känsliga saker och posera fult på bilder. på lördag ska jag komma ihåg allt jag har blivit sagd. det där den där ljusa natten i det mörka livet. att mina skor var blöta och att jag hade för höga krav. jag ska tänka på andra människors självuppfattning och sova. på söndag ska jag fira första advent och dricka glögg på min arbetsplats. sedan tar luften i ballongen slut och jag är åter fängslad.

ibland slår det mig varför allting en gång var så oemotståndligt.

av alla människor.

Fick höra att folk i mina hemtrakter tycker att jag liknar Robin Stjernberg från Idol.




Hmm.

mitt årliga kaos.

Julen. Är. På. Väg.

Jag måste boka biljetter hem och det känns.

Julen är inte min grej.

Jag vill bara åka upp till Lappland och elda lite ved i en kåta med en same. Titta på elden och kanske klappa en ren. Lära mig lite samiska. Bara vara där.

ordning har alltid varit min starka sida i tvärtomvärlden.

Mina nycklar är borta. Har grävt genom hela lägenheten. Hade dom igår när jag tvättade. Och nu kan jag inte gå ut. Haha. Ska bli ett sant nöje att se var jag har lyckats gömma dom.

humor.

Skypeade som sagt med mitt äldsta syskonbarn Edward i lördags. Han är sju år och under samtalet åt han en slickepinne. Det värmde mitt mosterhjärta när jag märkte att han har humor.

Jag: Oj Edward har do godis?
Han: Jaa.
Jag: Ere gott?
Han (finurligt): Ja! Vill do smaka?

när man försöker spela cool.

För nån dag sen när jag var i stan mötte vi Dallarns fiende. Han mötte oss också, men han vågade bara snegla lite på Dallarn. Dallarn som försökte få ögonkontakt och Dallarn som fick nobben på Facebook. Fienden vet inte vilken bra vän han gick miste om. Tur att vi var snygga också.

äntligen.

Jag har hittat en hockeykompis. Här. 8 december ska jag äntligen på min första match. Växjö mot Luleå. Jag ska heja på Luleå.

språåtchi.

inatt åkte jag taxi från stan och hem. satt bredvid en smålänning och jag vet inte hur eller varför men jag började prata dialekt och gjorde det hela vägen. det finaste var att han förstod vartenda ord jag sa. och bytte själv över till någon slags skandinaviska med mestadels norska.

- men slut fån de no, ja märker jo att do fystaar. he e jo svensk.
- NAI de er de ikke!
- va ere tå?
- nårsk eller dansk eller nån konstig blandning.

en eloge för att han inte nämnde finska en enda gång. för att han inte stängde öronen och trodde att det var det. för det är då man faktiskt fattar. kanske ännu bättre om man leker att man är från norge.

♥

Skype med den äldste. Fantastiskt.

så är vi här åter.

Folk har frågat vad jag önskar mig i julklapp. Jag vet inte. Jag är ganska anspråkslös vad gäller mottagande av gåvor. Men igår bytte jag sängkläder. Har i en veckas tid sovit på mitt vanliga, rosa, lakan. Och jag har sovit värdelöst. Varje natt. Igår bytte jag till mitt resårlakan som varit i tvätten och herre min skapare så skönt jag sov inatt.

Så, ja. Ett resårlakan för en 120 centimeter bred säng vore guldvärt. Jag har redan ett vitt så gärna ett i en annan färg som rosa, grön eller blå men det spelar såklart ingen roll.

En annan nyttosak är en (behöver faktiskt bara en både av praktiska och person antal i hushålleliga skäl i nuläget, men ja, valfritt antal då) djuptallrik. Har redan flattallrikar i Arabias mörkblåa serie, så gärna från den.

Sedan. Jag är fortfarande jag. Mumin. ALLT med Mumin. Blir glad av allt. Porslin, textil, text, bild, plåt, prydnad. Några som fattas i min samling muggar är dock dessa, bara som tips.


Bilder från muminmuggar.se.

Och så den här boken:



"Enkel biljett? Från Sverige till Finland med kärlek, längtan och vemod". Har införskaffat och läst deras syskonantologi "Så bra svenska du talar!" och blivit förälskad.

Och ett eller två tumplektrum till mitt gitarrspelande. Kostar typ en euro styck. Hehe.

Så. Några tips till den som känner att den tänkt överräcka något. Fast jag blir ju glad åt allt, ni vet ju det.

igen.

Fråga på Oxie:

"Mark Levengoods dialekt klingar onekligen finsk, men i vilket land föddes han?"

Jag stängde av. Det är nog så svårt det här med finlandssvenska att tänk nu bara att voi näääää.

tillfällen då man vill rita ett stort hjärta bredvid livet.

Vaknade tidigt och gick till biblioteket med Sofie och Emely. Läste lite till forskningsöversikten. Gick dåligt men det var ändå fredag. Åkte till simhallen. Simmade 2,5 kilometer. Kom hem och tillredde en av mina favoriträtter, kyckling och ris. Tände fredagsljusen. Och nu är det paus i Idol.

Dessutom - imorgon är det bokmässa och fest med mina Skåneskatter. Fast för mig ter det sig rätt naturligt att kalla skåningar för scones. Speciellt eftersom jag är deras fi(n)skpinne.

moder teresa.

Drömde inatt att jag hade tatuerat in texten "Moder Teresa is alive." på handleden i ett fult typsnitt. Behöver jag säga att det var en enorm lättnad att vakna upp?

som 9 to 5 fast 16 to 22.

Ikväll ska jag jobba. Det kommer att bli stressigt som Stockholm. Vi har nämligen tacobuffé för 55 spänn, som man säger här. Kom förbi vettja.

På tal om femtiofem spänn. Är det något jag avundas svenskarna är det nog deras talförhet. Varje människa jag kommit i kontakt med här kan smärtfritt ställa sig upp och predika i vilken situation som helst, om vad som helst. Det kan vi väl hemma också. Men här finns ett flyt och en smidighet vi nog har gått miste om.

"dom är korta, har höga kindkotor och små ögon"

ibland när jag märker att något jag har förklarat 500 gånger fortfarande inte har gått hem, inte ens halvvägs, undrar jag om jag verkligen är så otroligt inkonsekvent, otydlig och okunnig.
sedan kommer jag ihåg ingemar stenmarks genomsanna ord: hä löns int föklar för den som int begrip.

i alla fall har jag pratat om samer idag. och varje gång min lärare sa "men ur en litteraturvetenskaplig aspekt..." blev jag rädd och vek undan med kuriosa om tornedalsfinska eller umesamiska eller bara andra intressanta saker där jag har bakgrund och kunskap. jag blir nog aldrig en trovärdig litteraturvetare. språkvetare ligger närmare till hands. men nu har jag gjort det där. och jag vill ha en ren.

sen åkte jag till stan med sofie och hittade äntligen min vinterjacka. såg ett fint ansikte. kom hem och slängde bort en bukett torkade rosor. ursäkta att jag är så svår. men jag fungerar bara när jag är rätt.

kulturell elit.

Igår frågade Sofie mig helt seriös om vi i egenskap av litteraturvetare tillhör den kulturella eliten.

Jag sa ja samtidigt som jag blev livrädd. Vi förväntas väl göra det i alla fall. Herregud ändå. Och här trampar jag runt i en avhandling om unga samers identitetsskapande. Som jag ska presentera idag. Det kommer att ta två minuter. Sen kommer läraren att fråga "VAD SKULLE DU SÄGA ATT TESEN ÄR DÅ, IDA?" och jag kommer att svara "NÅ DÅ JAG INT FATTAR"

Men jag ska komma ihåg två saker.

1. I hela rummet är det bara jag som har läst texten. Med andra ord är det bara jag som vet vad där står och vad som bör återberättas. Med tredje ord märker ingen om det inte blir som jag har tänkt. "Ditt manus är ditt manus" som vi sa på Våga tala.
2. Det är min mänskliga rättighet att prata min riktiga dialekt om jag känner att jag vill lätta lite på stämningen för mig och göra den lite jobbigare för andra.

Kulturella eliten. Japp.

försäkrande.

Full tjej stående vid dallarn beredd att gå: Får jag ta den?
Jag: Nej.
Hon: Okej.

Och så gick hon. Utan den. Det var liksom helt okej. Hon var bara tvungen att fråga. Ifall om.

förlåt som fan.

hej jag har tappat fokus
äter smulor och glömmer hur man sväljer dryck
hälsar på min granne som jag inte känner igen utan hans hund
och det är jättepinsamt
memorera memorera tänker jag varje gång
men då hunden är ju så söt
det är säkert likadant för honom med mig och dallarn
för dallarn är ju så söt

högmod och falskhet är jobbigt
ibland får jag ta en genväg genom ett kök
när jag ser ut att ha svårt med trappor
hej och förlåt som fan för att jag har varit dålig på att höra av mig på sistone
säger han och jag letar i mitt minne
ja men vem är du tänker jag
förlåt som fan för att jag har gått vidare tänker jag när jag kommer ihåg

det kan vara farligt att förlåta och min fokus sover djupt.

pengar i papperskorg.

Är på biblioteket med Sofie. Jag läser en avhandling om samer som är så intressant att jag helt tappar fattningen gällande vad som är förnuftigt att ta upp i en presentation, och Sofie läser en avhandling om feminism och antecknar flitigt.

För en stund sedan såg hon sorgset mig rakt i ögonen och sa bedrövat: "Åh, jag lyckades tappa lite pengar i papperskorgen på Pressbyrån".

Det lät jätteroligt, fast synd såklart att två euro blev avfall.

grattis på alla pappor.

Idag är det farsdag och min pappa är bra. Han är värd all kärlek som finns. Han har lärt mig mycket i mitt liv. Han är klok och förnuftig, fyrabarnsfar och elektriker. Japp.


Här stoltserar vi i Paris. Han har födelsedag och jag har just inlett det nya kapitlet av mitt liv. Det är 2009.

det är skönt att inte behöva spela normal.

finländaren har talat.

Humorkursens ledare: Det heter ju att "man kan ha roligt utan alkohol", det har ni säkert hört.
Jag: Det har vi haft också.

nästan helg.

Idag var sista gången på humorkursen. Och det är lite ledsamt. Jag har lärt mig så mycket. Om mig själv framförallt. Idag ville läraren att jag var personlighetstyp fyra mer än en sjua. Min humor var mer en fyra. Och det var ju bra om någon kan se det så. För humor är en så otroligt viktig del av och för mig. För att jag inte skrattar åt allt, menade han, utan faktiskt vill ha lite kvalitet. Och det är ju sant. Det är bra att det finns människor runt en.

Nu har jag lite torsdagsmys, bränner det sista i de kvarlämnade ljusen så att jag ska kunna sätta i nya imorgon när det nalkas fredag. Vinterjackejakt i Samarkand med Emely, Sofie och Julia, fredagsavkoppling i min soffa med ljus, Idol och kanske en smula Jacob's Creek. Perfekt.

självständighet.

En vis finländare här på campus har skapat evenemanget 94 years of awesomeness och bjudit in alla andra med samma ursprung som finns här. Den sjätte december ska vi fira tillsammans. Fira att det har gått 94 år sedan 1917 och att vi är självständiga varelser av Finland och inte ryssar.

I nuläget är vi nio stycken anmälda att delta. Vi ska dricka salmiakki och minttu och bada bastu och lyssna på vårt land och andra sånger. Bävar lite över att jag är den enda hurrin. Men man tycker ju att just i sammanhang som dessa borde det inte spela en endaste liten roll. Måste bara öva lite på finskan. Har nästan en hel månad på mig.

vardagslyx.

Det har öppnat en ny matvagn precis utanför mitt hus. De säljer smörgåsar, sallader, lasagne, pasta och dylikt. Gjorde premiär idag och köpte en smoothie. Herregud så god den var. Kan vara den godaste jag druckit sen jag kom från Amerika.

jag är trött och det är mörkt.

Har varit i skolan och presenterat mitt syfte och min metod till uppsatsen. Är det förnuftigt frågar jag och så är vi inne på samer. Jag älskar samer. Vet någon en singelsame så säg till. Helst av manligt kön då. Tänk att få driva en renfarm. Och låtsas att man är berättigad till att dra en fantastiskt vacker lapphatt över öronen med värdigheten i behåll. Eller bara att få se på när någon gör det. Jag har börjat titta på samiska nyheterna på tv. Kanske jag skulle kunna ha praktik på en renfarm i Jokkmokk sen när det är dags för den perioden. Mitt program heter ju faktiskt språk, kultur och kommunikation.

från oxie.

Fråga: Vem var författaren till "En Shopaholics bekännelser"?
Emely svarar: August Strindberg.

ture puh.

Alla måste läsa Pleppoboken för där finns en som heter Ture Puh och är pappa till Nalle i 7C. Jag skrattade så jag nästan föll i golvet.

söndagssvammel.

i fredags satt jag hela dagen på biblioteket med sofie och lusläste en bok om identitet. kan vara det lärorikaste jag läst sen jag invaderade småland. och sedan bestämde jag att jag ska undersöka mannen i hallonbåtflyktingens identitet. jag ska svamla jättemycket om vad som är viktiga byggstenar för en identitet och kolla hur mikko virtanen har byggt dom stenarna. sedan ska jag undersöka vad som händer med en identitet när man flyttar till ett annat land. och där borde jag vara uppe i 25 sidor någonstans.

men det kommer att bli femton gånger svårare än vad det låter nu. imorgon är det måndag och skrivandet fortsätter. eller fastnar. eller någonting. igår var jag förresten på en halloweenfest och sedan staplade jag till emely där vi spelade oxie och drack vatten. med is. emely tog 50 kronor per isbit. och jag tänkte att jag inte hade kunnat få det mycket bättre.

emelys kalas.

Det spelades Wii.


Emely var födelsedagssöt.

Och hade gjort Systemetdebut och handlat jäger. Spillde lite.

Jag fick en finsk pinne på min mugg.

Sofie fotograferade.

Jag var ofantligt glad och rödkindad.

Tutorna hängde med.

Ellen och jag.

Jag, Emely och våra tutors möte.

Sedan in till stan. Här väntar jag på buss och skrämmer omkringvarande med tuta.

märklig dag.

Går hem efter en heldag på biblioteket med ord som identitet, ambivalens, hybriditet, nationalitet, Finland, Sverige, vit mask, nationell identitet och språk utan större framgång. Byter snabbt kläder. Ser ett missat samtal. Från Ellen. Ellen undrar var jag är. Nå jag är hemma på min wc. Var är hon? På väg till kursen. Kursen som börjar 18.00 och jag i mitt huvud fått för mig att börjar 19.00. Applicerar lite mascara på mina trötta, finsk-ugriska, ögon, tar dallarn i handen och springer till bussen. Kommer fram till resecentrum och konstaterar att jag vinner cirka 10 minuter på att gå dit istället för att vänta på en vidare buss. Springer. Andas ut innan jag ringer och säger att dörren är låst. Blir insläppt. Får en beskrivning på min personlighet som är den mest överensstämmande någonsin. Diskuterar lite om det är tillåtet att skämta om allt och jag är den första att svara ja, liksom jag är den första att svara ja på frågan om det är tillåtet att dricka vin. Mäns humor är sexuell. Vi kvinnor kan inte förstå varför. Och jag funderar på skillnader i Sverigehumor och Finlandhumor. Hungriga som vargar gör vi ett McDonalsbesök efteråt. Det är väl tillåtet om klockan inte gav tid till mat innan. Min hamburgare glöms bort och jag får en glass som förlåt. Snart står jobbaren vid vårt bord igen, "Nu är det en minut kvar, vill du ha en äppelpaj medan du väntar?". En minut. Sextio sekunder. Gulliga fina Sverige. Klart jag vill ha en äppelpaj.

Ungefär sådär kompakt är mitt liv


just nu.

ei saa peittää.

Det händer ibland att svenska män påstår att jag ser finsk ut och jag begriper aldrig var dom ser något sånt drag. Men hade någon sagt det idag hade jag hållit med.

bibliotekstankar.

är på biblioteket och känner mig osmart och trött
funderar mest på alla människor runt om
vad alla har varit med om i sina liv och vad som tog dom hit
hur många som har en katt och vilka som växte upp med veckopeng

jag har haft flera katter och fick veckopeng ibland men det funkade sällan en längre tid
sofie sitter framför mig och är min klasskompis, hon har en katt i skåne men fick ingen veckopeng.

hon tittade konstigt på mig när jag ställde frågorna.
hon frågade vad det hade med saken att göra
sedan att hon fick månadspeng och att hon inte gillar katten.
vår matpaus smakade gott idag.

vem kommer i vår ruta här?

Håller på och läser en bok med olika språkfrågor. En fråga handlade om huruvida det är rätt att böja ord på ett sånt här vis: ordena, rummena, skåpena. Personen som undrade visste att det förekom i nåt område i Sverige, var det nu var, samt i Finlandssverige.

Finlandssverige? Alltså. Hejdå.

sverigebastu.

Efter att jag hade simmat idag gick jag i bastun. Fick en chock när jag steg in. Det var som ett helt vanligt "vardagsrum" med bastuvärme och fem stolar där kärringar satt och skvallrade och skrattade. Fattade ingenting. Det var ju liksom långväga ifrån en bastu.

Men till all lycka hittade jag sedan en vanlig med kamin och träbänk, men med alldeles för varmt golv och ingen vattenbunk att kasta på kaminen. Fast det blev inte för kallt men ändå. Man skall åtminstone alltid kunna svalka sig själv om inte annat. Sverige Sverige älskade land.

varför jag inte bloggar så mycket just nu

och alla ropar ida gå bort från fontänen men vattnet är ljummet

En av terminens bästa kvällar igår. Firade Emely, shottade jäger, skrattade hejdlöst och blåste i kalastutor. Sedan tog vi bussen in till stan och gick på krog där, vilket man i egenskap av campusbo nästan aldrig gör. Jag hade inga förväntningar och kanske var det därför det blev så bra. Tutan var också en bidragande orsak.

Fler bilder kommer men jag och Emely såg för ett ögonblick ut såhär: