aftondryck.

Godkväll. Här sitter jag och förtär en dryck. En dryck som efter en dag fylld med prövningar och omställningar sitter mycket fint.

Vilken det handlar om? Det ska jag berätta imorgon.

stress.

Jag är stressad. Söker så mycket praktik att jag börjar lyssna på Tomas Ledin. Hinner inte sova. Kan inte sova. Måste hitta praktik. VILL hitta praktik. Ska hitta praktik. Hittar fel i alla ansökningar och känner mig som en komplett idiot.

Vill bara säga som Pitbull: I KNOW YOU WANT ME.

zoogatan.

Emely: Dom var på Storgatan.
Sofie: Var ligger Zoogatan nånstans?
Emely: Storgatan, sa ja.
Sofie: Jaha. Jag hörde Zoogatan.
Emely: Ja ibland undrar man om det inte är Zoogatan med tanke på vilka man möter här.

att vara nattmänniska.

Igår efter att jag skrivit att jag skulle sova (det var natt redan då) satt jag uppe och skrev en debattartikel till skolan. Det gick fort och jag blev klar. En kombination som för mig aldrig infaller dagtid. Aldrig. Jag är så trött på att höra att jag sover "för länge" och "hela tiden". Jag sover precis lika mycket som alla andra, bara på andra tider. Jag sover när många andra märker, men jag gör saker när många andra inte märker. För att dom sover.

När någon annan sov sin djupsömn inatt skrev jag ner mina retoriskt mest effektfulla meningar. När någon annan steg upp för att gå till jobbet i morse sov jag min djupsömn. För jag hade jobbat klart.

På någon sätt är det socialt oacceptabelt att inte vara klarvaken innan 12 varje förmiddag. Eller dag. Men ska man sitta där då, och vara "vaken" bara för att samhället säger så, istället för att producera tolv timmar senare, när man faktiskt är klarvaken?

Kan vi inte bara respektera att man är olika även när det gäller biologiska klockor? Finns ens tiden?

spenderade kvällen där jag trivs bäst.

Jag och Hampe Hampster var på hockey. Det var roligt. Spännande match. Mest spännande Elitseriematchen jag gått på vågar jag påstå. Dock vann fel lag. Linköping åkte hem med 3 poäng. Lakers hade förtjänat att göra detsamma. Förutom åka hem då, eftersom dom var hemma. Men det är inte alltid domarna ringer vid gränsfall, tydligen. Och skottstatistiken 32-9 talar väl för sig.

Det var roligt och det var ganska fint ändå. Kallio gjorde mål och Norrena räddade en straff. Märker ni vem som är på gång? Exakt. Patrioten.

Nu skall (skalla mig Elli) denna sova eftersom en lång dag med grammatikläsning och pubquiz väntar imorgon. Godnatt.

godmorgon tant.

Jag: Jag vill boka en handikapplats.
Tant i telefon: På vilket namn?
Jag: Ida Berg.
Tant i telefon: Hon har inte varit här förut?
Jag: ... Näe.
Tant i telefon: ... Eller är det DU som är hon?!

Tänk det. Att jag ringer själv och pratar själv fast jag ska sitta på handikapplats. Tänk.

peter pohl.

"Och alla människor, du och jag och vem som helst, är ytliga innan de har drabbats av något som lär dem att tänka efter."

måndag.

hittade mommos gamla sjal. 

ska aldrig ta den av mig. 

hejdå. 

muuuumintrollet hei.

Ikväll var jag och Ellen på bio och såg Hypnotisören. Jag satt på helspänn hela filmen igenom. Verkligen hela. Hände något hela tiden. Och jag hoppade till varannan sekund och vågade inte andas. Sånt gillar jag. Gillar att gå på bio för att skrämma mig själv ibland. Däremellan skrattade vi, jag och Ellen. Åt sånt som andra inte såg.

Tobias Zilliacus är så fin. Det är liksom så äkta. Säger jag. Känns i egenskap av finlandssvensk väldans objektivt. Men helt ärligt så gör han en bra roll och det känns skönt. Som att nu någon skulle förstå mer för det. Men ändå. Persbrandt är alltid bra. Hon som spelade sjuka kvinnan var bra. Men det är henne jag kommer att tänka på inatt när jag inte kan sova, tyvärr.

"Muuuumintrollet hei, ei saa peittää!"
Filmens tveklöst bästa scen. När finlandssvensken sitter där och allvarligt försöker reda ut ett seriöst problem. Och så kommer en sådan kommentar från en svensk. Det slog liksom inte fel.

fattig lördagsnatt.

vi målar fan på väggen
med kolkritor
och lite vattenfärg

vi bränner våra broar
med sista tändstickan
i asken

lamporna lyser men ingen är hemma
för vi har sprungit bort
och vi vill inte veta var eller vilka vi är

vi kanske hittar hem
vi kanske kommer tillbaks
till det där som inte på något vis
är eftersträvansvärt
vi kanske fastnar igen
i det vi hade innan vi tände lamporna

vi kanske kan stanna kvar
om vi fortsätter låtsas
att vi är vilse
medan vi suddar ut
fan

äntligen.

 Har nu med gott samvete öppnat dörren för mina vänner Fredag (vänster) och Lördag (höger). Har gått på hur många föreläsningar som helst och är ganska trött men nöjd. Retoriken går bra (ropar inte hej, har inte haft talen ännu) och grammatiken sådär. Hejdå.

om ruslana visste vad hon gjorde med oss.

vad är det här för jävla frisyr.

"dra för fan, jag har ingen borste!" 

morjens pikku kaverit.

Idag har jag köpt en kniv. Är jag fulländad finländare nu?

   

felaktig hjärtrytm & blöta skor.

sover när jag är vaken
är vaken när jag sover
sover när jag pratar med dig
pratar med dig när jag sover
sover hela tiden och världen bara stirrar
med intetsägande idiotiska intensiva "internationella" ögon
som har sett sina bästa dagar

"det var aldrig meningen"
säg det igen om tio år och ät upp det
du kommer att få sura uppstötningar

du öppnar ett stulet cigarettpaket
läser något om att vi ska dö
som om vi inte fattade det själva.

herregud hur hamnade vi här? 

skönt med dialekt.

Jag och finlandssvensken, som dessutom visade sig vara österbottning, mötte upp igår för att vi tyckte det var en bra idé. Vi drack finskt öl och pratade om livet. Sverige, Finland, hundar, Gud, gemensamma bekanta, gitarrer, musik och framtiden.

Men det roligaste var att jag mitt i allt kom på att han mer eller mindre är kändis. I alla fall i mina ögon. Ni vet det där avsnittet av Svenska dialektmysterier när Fredrik Lindström är i Österbotten? När han är i Närpes och träffar rockbandet. Min nya bekantskap var med i det bandet. Det tycker jag är kul.

"Tå man vaknar så tänker man 'men... ja prata jo bara om Finland igår!'"

suomi.

Idag var jag på biblioteket och gjorde ett sista desperat försök att lära mig skillnaden mellan akut och grav accent. Några bord bort satt två tjejer och pratade finska. Först vågade jag inte alls gå fram, kände bara att det skulle bli dumt. Men så ångrade jag mig. Efter lite diskussion visade det sig att utöver dessa två landsmän befinner sig även ytterligare en finlandssvensk här.

Genast kände jag mig mycket mera fylld. Vi planerar redan självständighetsfesten i december.

skit i det då.

Klockan 19.30:

Jag: Mmmm, Postkodmiljonären, Rickard Sjöberg och jag, äntligen! En veckas väntan är över.

Min TV: Nä, jag ska visa fotboll istället.

Jag:

börjar bra.

God jefla morgon.

morötter och stålknivar.

Inatt drömde jag att vi hade grammatiklektion. Läraren bad oss säga "morötter och stålknivar" i tur och ordning, för att lära oss urskilja akut och grav accent. Jag var sist ut. Och jag sa det med finsk brytning för att jävlas och för att jag blev så arg när jag inte hörde skillnaden.

Ja. Det är något med finska språket och aggression. Tror jag.

glada vi till skolan gå.

du får inte bli som dom.

Lyssnar igenom Kometfabrikens skiva. För första gången på fem-sex år. Kan fortfarande vartenda ord i samtliga låtar. Kanske inte så konstigt. Vid sidan om Pleppo var ju dom allt som betydde något. Jag och två vänner åkte runt hela Österbotten för att få se Kometfabriken och ge dom skyltar vi hade gjort själva. Vi skrev brev, tog foton, skrek och var nöjda sen när vi hade fått uppmärksamheten vi behövde. Till och med Anders Lundin läste upp en skylt vi hade gjort en gång.

Är glad att vi inte gjorde som alla andra och satt på det där torget i den där staden, på bänken eller i någon traktor, och drack öl man inte ens köpt själv och spelade tuff för att man inte vågade annat. Är glad för att vi tänkte längre än så. Redan då.

onsdag.

i simhallen retar jag mig på tanter som ska diskutera samtidigt som dom simmar, simma långsamt och ta plats över hela banan så man inte kan simma förbi.

visst, ni får ha syjunta i bassängen bäst ni vill men simma vid kanten och släpp förbi folk som inte har det.

hälsningar ida (som simmar jättehårt).

säg att det inte var sant.

Jag och Emely går hem från skolan.

Jag: NATAAAASJHA!
Emely: NATAAASJHA!
Jag: Livet.
Emely: Ja, livet.

Emely: Var det bara jag eller snöade det precis?

9 oktober.

fult.

Alltså Sveriges fulaste ord. Det måste vara gött. Usch vad jag ogillar det. Jag har levt här några år nu och lyckats undvika att ta det i egen mun. Jag förstår att man vill säga det. Det är användbart och behändigt och ganska målande. Sådär typsikt svenskt. "Ok, jag bryr ju mig inte egentligen? Då säger jag GÖTT, då blir det bra!"  Jag har själv varit nära. Många gånger. Men så hinner jag ända till "najs" eller "fint" eller "coolt" i sista stund. Vet inte om det är så mycket bättre. Men gött? Nej. Fult? Ja.

gunvor & gänget.

Gunvor: Men Pian, va ska du göra ikväll?
Pian: Jag vet int.
Gunvor: Hejdå!
Pian: Hejtå!

tre bilder från årets bästa helg.

Inga bilder i världen kan beskriva den helgen. Men jag offentliggör tre. Ett två tre. Nu. 

 Jag och världens finaste Elli på Sjätte tunnan. Fredag.

 Jag och världens finaste Ellen i Märsta, peilikuva med våra nya Strindberg-tröjor. Lördag.

En karta över Finland och östra Sverige gjord av en finlandssvensk och en sverigefinne klockan 02 en fredagsnatt. Jag försöker tolka den. Men kommer inte fram till något. Bara att jag tycker den är fin. Minns inte hur vi tänkte. Tror inte vi tänkte. Fick väl lite undermedveten hemlängtan.

resultat från dagens dramalektion.

Jag vill vara en böckling. En sån som är äcklig när den lever och god när den är död. (Första djuret jag tänkte på, och hur jag tänkte om det.)

Andra ser mig som en kanin. En sån som äter morötter och hö och springer hårt. (Djur nummer två.)

I verkliga fallet är jag en katt. Med 9 liv och päls som fastnar överallt. Är ganska dum, men söt och fin. (Tredje och sista djuret.)

Mina sociala relationer har en äcklig smak, men god doft. Den bästa doft jag vet är doften av en "nyöppnad" social relation. (Ursprungligen min åsikt om kaffe.)

Enligt mig ska vänskap vara iskallt. Helst i glasflaska eller burk. (Min favoritdryck, Coca-cola.)

Och kärleken. Jag tycker den är oändlig, djup, respektingivande, rogivande och lite nyckfull. (Som jag egentligen upplever havet.)

Stämmer rätt bra. Ibland.

måndagsgöra.

Gjorde nya hörlurar.

slut på en kravlös helg.

Hei kaikki lapset.

I helgen har jag förfestat till topplistorna på Spotify och blivit bjuden på god mat. Somnat på god väns soffa framför en film om saker som inte kan hända på riktigt.

Imorgon ska vi ha dramalektion i skolan. Med en dramainstruktör. Det ser jag verkligen framemot.

Alltså jag måste sluta se denna kurs som ett skräckmoment. För den är ett privilegium egentligen. Bara jag som sitter fast i gamla spärrar. Det kanske inte var jag själv som satte dom, men det är bara jag själv som kan ta mig ur dom. Vinner absolut ingenting på att försöka komma undan. För jag kommer inte att i fortsättningen leva så skyddat att jag helt skulle kunna undvika att på sätt eller annat tala inför folk. Tar tjuren vid hornen nu. Min fantastiskt underbara maskulina koskapelse. Hej på dig. Ho tycker do e byri gaa?

Japp. Imorgon blir en bra måndag.

hej staten.

 Jahapp. Ännu ett avslag från FPA. För tusende gången. Samma sak, samma svar. Samma ensidiga idioti. Massa onödig väntan. Hur länge ska vi hålla på, tycker ni? Bara frågar. 

katos julkkis.

Idag stod jag i kö i en klädbutik. Bakom en av Växjö Lakers finnar. Märkte ingenting förrän jag råkade se ett S-Etukortti i hans flickväns ägo helt i misstag när jag vände på huvudet, varpå jag skärpte mina sinnen och kopplade läget. Lite till mig blev jag allt.

firar lite örfilar.

 Hela Sverige idag:
Hurra kanelbullens dag, vad roligt och gulligt och gott! Vilken DAG!



















Hela jag idag:
Jaha, en dag med orsak att äta örfilar. Kul.

jag var yr jag var så ung och stolt som jag var ingen kung.

Lärare: Om man läser Runeberg, och det gör man i Vasa, *blicken* så kan man se detta.
Min hjärna: HERREGUD SLÄPP UT MIG JAG MÅSTE HEM OCH LÄSA RUNEBERG JAG HAR LÄST ALLEDELS FÖR LITE RUNEBERG I MITT LIV!

vi skulle väl fira att sommaren var slut.

Alltså min helg. Som en film alltihop. Stockholm är så himla fint när man bara är där en stund. I synnerhet med bra människor. Jag är så glad att alla finns. Blev verkligen ett lyft jämfört med mitt förra besök, i somras.

Tabun i glass på hårdrocksbarer. Tobak i höstluft. Tv-program från barndomen. Barndomen i allmänhet. Finland. Musiken. Skratten. Ljusen. Tystnaden. Kanelshottar. Rally med Dallarn Berg vars handtag ramlade av 3 gånger i timmen. Ryska vakter. Missförstånd. Hat. Kärlek. Det måste vara på liv och död. Älskvärda skämt. Mat och taskumatti på golvet i en byggnad med trappor. Och tofflor. Håkan Hellström och Håkan Hemlin. Det här går inte. Ja se on myös se suomalainen sana.

 Jag skrattade nästan konstant och när jag inte skrattade så jag grät så var jag nära den andra gråten. På finska. Givetvis. Det finns så många fina människor och platser och bara situationer och det är ungefär sådär som jag tänker att livet borde vara. Ganska spontant och ganska galet, roligt och gränslöst, melankoliskt, rakt och äkta.

Däremot vet jag inte hur mycket som är sant. Hur mycket jag faktiskt begriper och vad jag borde begripa. Vad som går förbi mina döva, naiva öron och vad jag någonstans inom mig ändå vet. Jag vet att det inte finns någon objektiv verklighet men jag vet inte hur mycket man kan kräva.

Det är något speciellt med att se Dallarn slängas ut genom en port och landa ihopvikt på marken. Den här filmen. Jag säger då det.

lumi lumen lunta.

Grammatiklärare: Vi kör en runda nu, alla säger "snö" i tur och ordning!
Elev: Snö-ö.
Elev: Snöööö.
Elev: Sneeö.
Jag (elev): Snöö.
Elev: SnÖÖö.
Lärare: Ooooh, där hade vi den trevliga skillnaden! Men så är ju du från Vasa också.

retorikern har talat.

Yo. Idag är jag för ovanlighetens skull flitig och lagar mina läxor. Övar på talet till retoriken. Om varför whiteboard är en bra grej. Ett ämne jag verkligen inte har valt själv. Det går lagom bra. Jag ska ha med smygreklam.

Gillar att jag ser ut som en skadskjuten pingvin på stillbilden. Det är sån jag är. Och idag är det oktober. Var goda.