i'm on fire!

Jag, Emely med familj (åtminstone delar av den) och Bruce Springsteen i Göteborg i juli!

Fabulöst, skulle jag kalla det.

det här är till dig min kanonkompis.

inatt fick jag och emely ett nytt anfall. ett sådant som bara hon och jag kan få. jag skrattade så jag grät och hon låg på golvet. båda hade andningssvårigheter. och vi satt vid varsin dator i varsin lägenhet. skulle någon ha sett oss hade vi skickats till psyket direkt.

för det är ingen som förstår. att små, små saker kan bli så väldigt, väldigt roliga på så enkla men ändå så tillskruvade vis. när jag kunde andas igen, 45 minuter senare, tänkte jag "fan, min uppsats. jag skriver uppsats och så sitter jag här och ägnar 45 minuter och absurdhet och skratt". men vad ska man göra när man inte kan sluta?

idag satt vi på subway och åt. skrattade åt samma saker igen. sen gick dörrarna till mataffären bredvid sönder, och hela tiden kom det nya, ovetande, människor förbi som nästan gick in i dem. och vi satt där och skrattade åt stackrarna. hade det bra med våra smörgåsar. ingen nöd på oss liksom. och till sist klämdes en kille i dörren. vad gjorde vi? jo. skrattade. i smyg. jag hoppades lite att jag själv skulle klämmas som straff när jag gick in en kvart senare. men nej.

alltså det finns inte många människor på denna jord som förstår min humor sådär jättebra. det finns två stycken i min kompiskrets i finland. hej på er jag vet att ni läser. och så finns det en kusin och en humorduo i österbotten. men det tar stopp där.

när jag flyttade till sverige tänkte jag lite att kommer jag någonsin att bli förstådd. men se där. i skåne fanns hon. jag kan inte räkna så långt som de gånger emelys och min selektiva hörsel och syn har filtrerat exakt samma saker och vi behöver bara titta på varandra för att skratta. vi behöver aldrig förklara. och det är så skönt. det var faktiskt redan förra hösten, 2010 när jag precis hade flyttat hit, som hon och jag gick på subway under en lunchpaus och jag noterade att vi båda lade märke till mannen som pantade flaskor en bit bort. en helt vanlig grej. men inte för oss. det var då jag tänkte att den här människan ska jag ta vara på.

det gjorde jag, det är jag glad över och nu ska jag sova! kanon!

poängplockarn.

Människan som har lärt mig svaret på den där svaret är min bror och han fyller år idag. Grattis!

något gick fel.

Tystnaden som uppstår i min hjärna när min flitiga motionär till granne backar till dörren med en bil.

lugnet mitt i stormen.

idag har jag adventsfikat med mina vänner. glögg, julmust och KYCKLING.


efteråt gick vi upp på vinden och spelade cranium och biljard.


ja, dallarn var också med. adventsfin som ingen annan.

nu blåser det upp till storm och det känns inuti, utanpå och runtomkring att det är söndag.

bilder från en dåtid.

En fredag var jag på halloweenfest och Erika hade den bästa utklädseln någonsin.


En fredag åkte vi till Samarkand.

Emely sa "posera nu" och jag hann inte med.

En lördag förfestade jag med Sebbe och Ellen.

Sebbe lärde mig hur man inte ska fota egobilder.

En lördag var det bokmässa.


Och samma lördag förfest med brända popcorn.

Men sånt biter inte på oss.

Yeah.

låt mig presentera

Dallarns modeblogg dallarns nya kläder!

Klicka HÄR!

som studenten älskar att drömma.

Drömmar har alltid varit min stora fascination och framförallt inspiration i mitt liv. Mina drömmar har hjälpt mig i mitt skrivande och ibland har jag drömt fram effektiva lösningar på problem mitt i sömnen. Det finaste jag vet är när jag har sovit över hos min kusin och jag kommer ner till frukosten och hon frågar vad jag har drömt. Och så får jag berätta och så får vi skratta.

Så är det med mig och drömmarna. Och nu, för en stund sedan, berättade Emely om en dröm hon drömde inatt. Genast började vi bolla idéer utgående från den och nu har vi ett för skrattmusklerna ansträngande projekt på gång.

Klockan är 01.13, men vi är ju ändå vakna så hey ho let's go!

melankoli och eufori.

är på biblioteket och försöker skriva forskningsöversikt
(jag hittade mina nycklar i tvättkorgen, längst ner under allt)
kändes som jag hade koll ett tag men nu är allt en svårringlad labyrint
med väggar att gå in i och taggar att trampa på
fejkade genvägar och synvillor
jag har svårt att tro att jag någonsin hittar ut

imorgon är det i alla fall fredag, helg, och jag ska lyfta ur labyrinten med min egenhändigt byggda kärleksluftballong. först ska jag åka in till stan för att hämta en bok och köpa lite rusmedel. sedan ska jag gå på fest och spela intellektuell, prata om onödigt känsliga saker och posera fult på bilder. på lördag ska jag komma ihåg allt jag har blivit sagd. det där den där ljusa natten i det mörka livet. att mina skor var blöta och att jag hade för höga krav. jag ska tänka på andra människors självuppfattning och sova. på söndag ska jag fira första advent och dricka glögg på min arbetsplats. sedan tar luften i ballongen slut och jag är åter fängslad.

ibland slår det mig varför allting en gång var så oemotståndligt.

av alla människor.

Fick höra att folk i mina hemtrakter tycker att jag liknar Robin Stjernberg från Idol.




Hmm.

mitt årliga kaos.

Julen. Är. På. Väg.

Jag måste boka biljetter hem och det känns.

Julen är inte min grej.

Jag vill bara åka upp till Lappland och elda lite ved i en kåta med en same. Titta på elden och kanske klappa en ren. Lära mig lite samiska. Bara vara där.

ordning har alltid varit min starka sida i tvärtomvärlden.

Mina nycklar är borta. Har grävt genom hela lägenheten. Hade dom igår när jag tvättade. Och nu kan jag inte gå ut. Haha. Ska bli ett sant nöje att se var jag har lyckats gömma dom.

humor.

Skypeade som sagt med mitt äldsta syskonbarn Edward i lördags. Han är sju år och under samtalet åt han en slickepinne. Det värmde mitt mosterhjärta när jag märkte att han har humor.

Jag: Oj Edward har do godis?
Han: Jaa.
Jag: Ere gott?
Han (finurligt): Ja! Vill do smaka?

när man försöker spela cool.

För nån dag sen när jag var i stan mötte vi Dallarns fiende. Han mötte oss också, men han vågade bara snegla lite på Dallarn. Dallarn som försökte få ögonkontakt och Dallarn som fick nobben på Facebook. Fienden vet inte vilken bra vän han gick miste om. Tur att vi var snygga också.

äntligen.

Jag har hittat en hockeykompis. Här. 8 december ska jag äntligen på min första match. Växjö mot Luleå. Jag ska heja på Luleå.

språåtchi.

inatt åkte jag taxi från stan och hem. satt bredvid en smålänning och jag vet inte hur eller varför men jag började prata dialekt och gjorde det hela vägen. det finaste var att han förstod vartenda ord jag sa. och bytte själv över till någon slags skandinaviska med mestadels norska.

- men slut fån de no, ja märker jo att do fystaar. he e jo svensk.
- NAI de er de ikke!
- va ere tå?
- nårsk eller dansk eller nån konstig blandning.

en eloge för att han inte nämnde finska en enda gång. för att han inte stängde öronen och trodde att det var det. för det är då man faktiskt fattar. kanske ännu bättre om man leker att man är från norge.

♥

Skype med den äldste. Fantastiskt.

så är vi här åter.

Folk har frågat vad jag önskar mig i julklapp. Jag vet inte. Jag är ganska anspråkslös vad gäller mottagande av gåvor. Men igår bytte jag sängkläder. Har i en veckas tid sovit på mitt vanliga, rosa, lakan. Och jag har sovit värdelöst. Varje natt. Igår bytte jag till mitt resårlakan som varit i tvätten och herre min skapare så skönt jag sov inatt.

Så, ja. Ett resårlakan för en 120 centimeter bred säng vore guldvärt. Jag har redan ett vitt så gärna ett i en annan färg som rosa, grön eller blå men det spelar såklart ingen roll.

En annan nyttosak är en (behöver faktiskt bara en både av praktiska och person antal i hushålleliga skäl i nuläget, men ja, valfritt antal då) djuptallrik. Har redan flattallrikar i Arabias mörkblåa serie, så gärna från den.

Sedan. Jag är fortfarande jag. Mumin. ALLT med Mumin. Blir glad av allt. Porslin, textil, text, bild, plåt, prydnad. Några som fattas i min samling muggar är dock dessa, bara som tips.


Bilder från muminmuggar.se.

Och så den här boken:



"Enkel biljett? Från Sverige till Finland med kärlek, längtan och vemod". Har införskaffat och läst deras syskonantologi "Så bra svenska du talar!" och blivit förälskad.

Och ett eller två tumplektrum till mitt gitarrspelande. Kostar typ en euro styck. Hehe.

Så. Några tips till den som känner att den tänkt överräcka något. Fast jag blir ju glad åt allt, ni vet ju det.

igen.

Fråga på Oxie:

"Mark Levengoods dialekt klingar onekligen finsk, men i vilket land föddes han?"

Jag stängde av. Det är nog så svårt det här med finlandssvenska att tänk nu bara att voi näääää.

tillfällen då man vill rita ett stort hjärta bredvid livet.

Vaknade tidigt och gick till biblioteket med Sofie och Emely. Läste lite till forskningsöversikten. Gick dåligt men det var ändå fredag. Åkte till simhallen. Simmade 2,5 kilometer. Kom hem och tillredde en av mina favoriträtter, kyckling och ris. Tände fredagsljusen. Och nu är det paus i Idol.

Dessutom - imorgon är det bokmässa och fest med mina Skåneskatter. Fast för mig ter det sig rätt naturligt att kalla skåningar för scones. Speciellt eftersom jag är deras fi(n)skpinne.

moder teresa.

Drömde inatt att jag hade tatuerat in texten "Moder Teresa is alive." på handleden i ett fult typsnitt. Behöver jag säga att det var en enorm lättnad att vakna upp?

som 9 to 5 fast 16 to 22.

Ikväll ska jag jobba. Det kommer att bli stressigt som Stockholm. Vi har nämligen tacobuffé för 55 spänn, som man säger här. Kom förbi vettja.

På tal om femtiofem spänn. Är det något jag avundas svenskarna är det nog deras talförhet. Varje människa jag kommit i kontakt med här kan smärtfritt ställa sig upp och predika i vilken situation som helst, om vad som helst. Det kan vi väl hemma också. Men här finns ett flyt och en smidighet vi nog har gått miste om.

"dom är korta, har höga kindkotor och små ögon"

ibland när jag märker att något jag har förklarat 500 gånger fortfarande inte har gått hem, inte ens halvvägs, undrar jag om jag verkligen är så otroligt inkonsekvent, otydlig och okunnig.
sedan kommer jag ihåg ingemar stenmarks genomsanna ord: hä löns int föklar för den som int begrip.

i alla fall har jag pratat om samer idag. och varje gång min lärare sa "men ur en litteraturvetenskaplig aspekt..." blev jag rädd och vek undan med kuriosa om tornedalsfinska eller umesamiska eller bara andra intressanta saker där jag har bakgrund och kunskap. jag blir nog aldrig en trovärdig litteraturvetare. språkvetare ligger närmare till hands. men nu har jag gjort det där. och jag vill ha en ren.

sen åkte jag till stan med sofie och hittade äntligen min vinterjacka. såg ett fint ansikte. kom hem och slängde bort en bukett torkade rosor. ursäkta att jag är så svår. men jag fungerar bara när jag är rätt.

kulturell elit.

Igår frågade Sofie mig helt seriös om vi i egenskap av litteraturvetare tillhör den kulturella eliten.

Jag sa ja samtidigt som jag blev livrädd. Vi förväntas väl göra det i alla fall. Herregud ändå. Och här trampar jag runt i en avhandling om unga samers identitetsskapande. Som jag ska presentera idag. Det kommer att ta två minuter. Sen kommer läraren att fråga "VAD SKULLE DU SÄGA ATT TESEN ÄR DÅ, IDA?" och jag kommer att svara "NÅ DÅ JAG INT FATTAR"

Men jag ska komma ihåg två saker.

1. I hela rummet är det bara jag som har läst texten. Med andra ord är det bara jag som vet vad där står och vad som bör återberättas. Med tredje ord märker ingen om det inte blir som jag har tänkt. "Ditt manus är ditt manus" som vi sa på Våga tala.
2. Det är min mänskliga rättighet att prata min riktiga dialekt om jag känner att jag vill lätta lite på stämningen för mig och göra den lite jobbigare för andra.

Kulturella eliten. Japp.

försäkrande.

Full tjej stående vid dallarn beredd att gå: Får jag ta den?
Jag: Nej.
Hon: Okej.

Och så gick hon. Utan den. Det var liksom helt okej. Hon var bara tvungen att fråga. Ifall om.

förlåt som fan.

hej jag har tappat fokus
äter smulor och glömmer hur man sväljer dryck
hälsar på min granne som jag inte känner igen utan hans hund
och det är jättepinsamt
memorera memorera tänker jag varje gång
men då hunden är ju så söt
det är säkert likadant för honom med mig och dallarn
för dallarn är ju så söt

högmod och falskhet är jobbigt
ibland får jag ta en genväg genom ett kök
när jag ser ut att ha svårt med trappor
hej och förlåt som fan för att jag har varit dålig på att höra av mig på sistone
säger han och jag letar i mitt minne
ja men vem är du tänker jag
förlåt som fan för att jag har gått vidare tänker jag när jag kommer ihåg

det kan vara farligt att förlåta och min fokus sover djupt.

pengar i papperskorg.

Är på biblioteket med Sofie. Jag läser en avhandling om samer som är så intressant att jag helt tappar fattningen gällande vad som är förnuftigt att ta upp i en presentation, och Sofie läser en avhandling om feminism och antecknar flitigt.

För en stund sedan såg hon sorgset mig rakt i ögonen och sa bedrövat: "Åh, jag lyckades tappa lite pengar i papperskorgen på Pressbyrån".

Det lät jätteroligt, fast synd såklart att två euro blev avfall.

grattis på alla pappor.

Idag är det farsdag och min pappa är bra. Han är värd all kärlek som finns. Han har lärt mig mycket i mitt liv. Han är klok och förnuftig, fyrabarnsfar och elektriker. Japp.


Här stoltserar vi i Paris. Han har födelsedag och jag har just inlett det nya kapitlet av mitt liv. Det är 2009.

det är skönt att inte behöva spela normal.

finländaren har talat.

Humorkursens ledare: Det heter ju att "man kan ha roligt utan alkohol", det har ni säkert hört.
Jag: Det har vi haft också.

nästan helg.

Idag var sista gången på humorkursen. Och det är lite ledsamt. Jag har lärt mig så mycket. Om mig själv framförallt. Idag ville läraren att jag var personlighetstyp fyra mer än en sjua. Min humor var mer en fyra. Och det var ju bra om någon kan se det så. För humor är en så otroligt viktig del av och för mig. För att jag inte skrattar åt allt, menade han, utan faktiskt vill ha lite kvalitet. Och det är ju sant. Det är bra att det finns människor runt en.

Nu har jag lite torsdagsmys, bränner det sista i de kvarlämnade ljusen så att jag ska kunna sätta i nya imorgon när det nalkas fredag. Vinterjackejakt i Samarkand med Emely, Sofie och Julia, fredagsavkoppling i min soffa med ljus, Idol och kanske en smula Jacob's Creek. Perfekt.

självständighet.

En vis finländare här på campus har skapat evenemanget 94 years of awesomeness och bjudit in alla andra med samma ursprung som finns här. Den sjätte december ska vi fira tillsammans. Fira att det har gått 94 år sedan 1917 och att vi är självständiga varelser av Finland och inte ryssar.

I nuläget är vi nio stycken anmälda att delta. Vi ska dricka salmiakki och minttu och bada bastu och lyssna på vårt land och andra sånger. Bävar lite över att jag är den enda hurrin. Men man tycker ju att just i sammanhang som dessa borde det inte spela en endaste liten roll. Måste bara öva lite på finskan. Har nästan en hel månad på mig.

vardagslyx.

Det har öppnat en ny matvagn precis utanför mitt hus. De säljer smörgåsar, sallader, lasagne, pasta och dylikt. Gjorde premiär idag och köpte en smoothie. Herregud så god den var. Kan vara den godaste jag druckit sen jag kom från Amerika.

jag är trött och det är mörkt.

Har varit i skolan och presenterat mitt syfte och min metod till uppsatsen. Är det förnuftigt frågar jag och så är vi inne på samer. Jag älskar samer. Vet någon en singelsame så säg till. Helst av manligt kön då. Tänk att få driva en renfarm. Och låtsas att man är berättigad till att dra en fantastiskt vacker lapphatt över öronen med värdigheten i behåll. Eller bara att få se på när någon gör det. Jag har börjat titta på samiska nyheterna på tv. Kanske jag skulle kunna ha praktik på en renfarm i Jokkmokk sen när det är dags för den perioden. Mitt program heter ju faktiskt språk, kultur och kommunikation.

från oxie.

Fråga: Vem var författaren till "En Shopaholics bekännelser"?
Emely svarar: August Strindberg.

ture puh.

Alla måste läsa Pleppoboken för där finns en som heter Ture Puh och är pappa till Nalle i 7C. Jag skrattade så jag nästan föll i golvet.

söndagssvammel.

i fredags satt jag hela dagen på biblioteket med sofie och lusläste en bok om identitet. kan vara det lärorikaste jag läst sen jag invaderade småland. och sedan bestämde jag att jag ska undersöka mannen i hallonbåtflyktingens identitet. jag ska svamla jättemycket om vad som är viktiga byggstenar för en identitet och kolla hur mikko virtanen har byggt dom stenarna. sedan ska jag undersöka vad som händer med en identitet när man flyttar till ett annat land. och där borde jag vara uppe i 25 sidor någonstans.

men det kommer att bli femton gånger svårare än vad det låter nu. imorgon är det måndag och skrivandet fortsätter. eller fastnar. eller någonting. igår var jag förresten på en halloweenfest och sedan staplade jag till emely där vi spelade oxie och drack vatten. med is. emely tog 50 kronor per isbit. och jag tänkte att jag inte hade kunnat få det mycket bättre.

emelys kalas.

Det spelades Wii.


Emely var födelsedagssöt.

Och hade gjort Systemetdebut och handlat jäger. Spillde lite.

Jag fick en finsk pinne på min mugg.

Sofie fotograferade.

Jag var ofantligt glad och rödkindad.

Tutorna hängde med.

Ellen och jag.

Jag, Emely och våra tutors möte.

Sedan in till stan. Här väntar jag på buss och skrämmer omkringvarande med tuta.

märklig dag.

Går hem efter en heldag på biblioteket med ord som identitet, ambivalens, hybriditet, nationalitet, Finland, Sverige, vit mask, nationell identitet och språk utan större framgång. Byter snabbt kläder. Ser ett missat samtal. Från Ellen. Ellen undrar var jag är. Nå jag är hemma på min wc. Var är hon? På väg till kursen. Kursen som börjar 18.00 och jag i mitt huvud fått för mig att börjar 19.00. Applicerar lite mascara på mina trötta, finsk-ugriska, ögon, tar dallarn i handen och springer till bussen. Kommer fram till resecentrum och konstaterar att jag vinner cirka 10 minuter på att gå dit istället för att vänta på en vidare buss. Springer. Andas ut innan jag ringer och säger att dörren är låst. Blir insläppt. Får en beskrivning på min personlighet som är den mest överensstämmande någonsin. Diskuterar lite om det är tillåtet att skämta om allt och jag är den första att svara ja, liksom jag är den första att svara ja på frågan om det är tillåtet att dricka vin. Mäns humor är sexuell. Vi kvinnor kan inte förstå varför. Och jag funderar på skillnader i Sverigehumor och Finlandhumor. Hungriga som vargar gör vi ett McDonalsbesök efteråt. Det är väl tillåtet om klockan inte gav tid till mat innan. Min hamburgare glöms bort och jag får en glass som förlåt. Snart står jobbaren vid vårt bord igen, "Nu är det en minut kvar, vill du ha en äppelpaj medan du väntar?". En minut. Sextio sekunder. Gulliga fina Sverige. Klart jag vill ha en äppelpaj.

Ungefär sådär kompakt är mitt liv


just nu.

ei saa peittää.

Det händer ibland att svenska män påstår att jag ser finsk ut och jag begriper aldrig var dom ser något sånt drag. Men hade någon sagt det idag hade jag hållit med.

bibliotekstankar.

är på biblioteket och känner mig osmart och trött
funderar mest på alla människor runt om
vad alla har varit med om i sina liv och vad som tog dom hit
hur många som har en katt och vilka som växte upp med veckopeng

jag har haft flera katter och fick veckopeng ibland men det funkade sällan en längre tid
sofie sitter framför mig och är min klasskompis, hon har en katt i skåne men fick ingen veckopeng.

hon tittade konstigt på mig när jag ställde frågorna.
hon frågade vad det hade med saken att göra
sedan att hon fick månadspeng och att hon inte gillar katten.
vår matpaus smakade gott idag.

vem kommer i vår ruta här?

Håller på och läser en bok med olika språkfrågor. En fråga handlade om huruvida det är rätt att böja ord på ett sånt här vis: ordena, rummena, skåpena. Personen som undrade visste att det förekom i nåt område i Sverige, var det nu var, samt i Finlandssverige.

Finlandssverige? Alltså. Hejdå.

sverigebastu.

Efter att jag hade simmat idag gick jag i bastun. Fick en chock när jag steg in. Det var som ett helt vanligt "vardagsrum" med bastuvärme och fem stolar där kärringar satt och skvallrade och skrattade. Fattade ingenting. Det var ju liksom långväga ifrån en bastu.

Men till all lycka hittade jag sedan en vanlig med kamin och träbänk, men med alldeles för varmt golv och ingen vattenbunk att kasta på kaminen. Fast det blev inte för kallt men ändå. Man skall åtminstone alltid kunna svalka sig själv om inte annat. Sverige Sverige älskade land.

varför jag inte bloggar så mycket just nu