tidslinje.

igår drack jag och erika julmust och åt julstjärnor och spelade spel och struntade fullständigt att det var en "partydag".
i morse vaknade jag av att det blåste i mitt hår. trodde fönstret skulle ge efter för dagmar.
idag kände jag mig ovanligt populär när först min syster ringde och frågade om jag ville med till tro, hopp och kärleksstaden, sen min bror som undrade om jag lagade mat och sist min kusin som undrade hur jag mådde, ungefär.
i eftermiddags gav jag mig fan på att åtminstone sidantalet ska vara 18 innan deadline, om jag sen går upp till opponering i tid eller inte spelar ingen roll men åtminstone sidorna. och vips såg jag sida nummer 13. fem kvar. men en avhandling och en bok ska läsas och blandas in därtill så ännu ska jag varken ropa hej, morjens, tjena, goddag, tudiluu eller någon annan hälsingsfras. studenters broar äro rangliga.
ikväll har jag tittat på en dokumentär om peter forsberg med pappa. sedan frågade han om jag chattade med en pojke.
imorgon ska jag träffa johanna och natu i min älsklingsstad. under denna hemmavistelse ska jag leva ekonomiskt för att kunna ta mig till jokkmokk. därför gör jag blott en vasaresa (med eventuellt undantag för nyår) denna gång. så bor ni i vasa och vill träffa mig ska ni ringa hastot. när jag kommer hem ska jag försöka utöka sidorna från 13 till 14. vad är väl ett jullov i pensala...

intressen.

Jag går aldrig in för någonting som jag inte tycker om eller bryr mig i. Men det jag tycker om tycker jag jättemycket om och går in för på riktigt. Har aldrig förstått mig på filmer, Star Wars, sånadär populära tv-serier som alla tittar på, att festa på juldagen eller Sagan om ringen.

Däremot till exempel, utan inbördes ordning:

• Hästar.
• Samer.
• Finlandssvenskar.
• (Svenska) dialekter.
• Språk.
• Teater.
  
• Texter.
  
• Släktforskning.
• Renar.
• Pleppo.
  
• Frågesporter.
• Ordlekar.
  
• Mumin.
  
• Humor.
• Musik.
• Gitarrer.
• Böcker.
  
• Fotografi.
  
• Resor.
• Matätande.
  
• Ishockey.
  
• Samlingar.
  
• Fantasi.
  
• Skratt.

august var med oss i afton.

Fridfullaste julaftonen i mannaminne. Skönt.

Spelade frågesport med syster och hennes barn. Den yngre visste att man gör russin av vindruvor och den äldre kunde saker om Karlavagnen och Lilla Björn. Jag var lite stolt. Min syster fick frågan vem som skrivit Röda Rummet. Av alla böcker. Som vi har skrattat åt den där i Växjö. Och då inte för att den är rolig. Utan. Tvärtom. "Nå nain svensk ere nåo" sa pappa.

Nåo ere jo he nåo. Strindberg den skojaren. Som hade ihop det med en finlandssvenska till och med.

god jul.

På vägen där jag bor har min bror byggt ett farthinder av en planka för att förebygga överhastighet och därmed även öka sina barns säkerhet. Bilarna har noterat den har jag sett och det är ju bra. Själv gick jag i andra tankar idag. Plötsligt låg jag bara raklång på vägen. Mörkret, snön, den lömska isen och min sinnesfrånvaro gjorde att dallarn kastade framåt och jag bara åkte med.

Nu har jag prövat på överhastighet med dallarn också.

jag visste det.

Såhär länge höll julfriden hos oss. Några timmar. Steg upp klockan 12 idag och fick skäll. 12 är inte ens sent. 12 är vad man behöver om man har rest från södra Småland till mellersta Österbotten 35 timmar i sträck. Och kämpat med en uppsats i en vecka och sovit för lite. Igår lagade jag mat och städade men jag vet fan inte om jag julhandlar i år.

9 dagar kvar tills jag åker hem igen. Ja, hem.

drömmen kom på mejl.

Fick ett mejl från en kultur/ungdomsföreningsgrej ikväll med en inbjudan till Jokkmokk en vecka i vinter. Jokkmokk. Gissa vad man ska göra där? Jo, gå på marknaden, klimatkonferens och lära sig om samer. I en vecka. Fatta. Det är ju precis vad jag har velat. Tvivlar man kan man läsa här, här, här, här och här, till exempel. Man äter samisk mat och träffar samer (och renar) och lär sig saker. I sju dagar. För bra för att vara sant.

Det enda dåliga är att jag fick nyheten så pass sent. Hade den kommit tidigare hade jag kunnat önska resebidrag i julklapp. Den ekonomiska biten kan bli lite svår. Men jag vill verkligen inget hellre. Inget. Fråga Elli, fråga Ellen, fråga Emely, fråga Sofie, fråga Erika, fråga vem som helst som umgås med mig ofta.

Pappa är negativ. Förstås. Fast han inte ens ska med. Säger saker som att det inte ger mig så mycket. Och att där är kallt. Vad hände med hans vildmarksintresse plötsligt, frågar jag samtidigt som jag blir lite sur.

två finlandssvenskar i hiss.

Han: Ryms vi månne båda hit?
Jag: Jåå noo tror ja de.
Han: Vart ska du?
Jag: Tvåan.
Han: Jag ska också.

Andetag. Andetag. Andetag. Pling. Separation.

huvudstadspojken.

den lilla pojken bakom är så söt att jag vill ta med honom hem
han säger att han vill ha ett blått glas
och när han sedan inte får det vill jag gå och köpa ett åt honom
han gör ingen grej av det, han har väl lärt sig att vara tyst och nöjd
han har väl sett en del
han verkar trygg fast han omringas av stanken av öl
han har väl lärt sig
hur det är offentligt
han är duktig fast han är liten
han har fått några julklappar i en kasse
det verkar inte som han tror på tomten fast han är kanske 6 år
han har väl lärt sig
lärt sig hur det kan vara ibland
jag ville kramas lite

"höödo får ja lemn dehäär jäär ja måst far neer ti hyttin ett biljettin miin?"
"mm"
"he e jo it betaala naa!"
"mm"
ja, jag förespråkar användning av modersmål
så länge mottagaren kan motta
någon hade tagit min hytt när jag kom ner
jag gick upp till infon och fick en ny och så gjorde jag det man inte ska
jag sa "saat kyllä puhua suomea"
vittu.
men jag är en bättre mottagare av finska än engelska.
det var jättemycket snö i norra småland
alldeles sådär så jag kände hur det vände sig i magen och vaknade av
att jag snarkade och bannades över att "min jacka inte har nån huva"
det har den visst
hoppas inte det är snö i provinsen österbotten.

men hur mår pojken
pojken pojken huvudstadspojken
på besök.

imorgon åker jag hem.

på nån bergstopp.

Sista seminariet. Tio till halv ett efter många om och men. Eller män. Gick ganska dåligt, jag verkade frånvarande, ointresserad och samtidigt överaktiv tror jag. Sådär som störande människor. Måste åtgärda något i min analys som jag inte begriper.

Läraren frågade om jag kommer att ha tillgång till internet under julen.
Ja, sa jag.
Du firar inte nyår på nån bergstopp eller så?

Nöj, inte annat än på mitt hustak, tänkte jag säga men verkade redan så hajpad och oseriös så jag struntade i det. Ni fattar. Bergs hustak = bergstopp.

en helg & människor man kan säga bra saker om.

Det här är Emely. Hon blev frustrerad och eldade upp en muffins. Hon är rolig och min mest sarkastiska vän. En god bål hade hon fixat till också. Finns ingen jag skrattar så mycket med.


Det här är Sofie och jag när vi har en närgången diskussion om framtiden. Hon besitter ett ordningssinne och en ordentlighet som både jag och hon på första bilden saknar totalt. Dessutom kan hon mycket om litteratur.


Det här är My och jag i en soffa. My är norrlänning, rolig och glad. Extra rolig efter några öl. Då kan det hända att hon och jag stämmer upp till en Jokkmokks-Jokke-sång till och med. Vi ska kanske mötas upp någonstans i Norrland i sommar. Brukar vi bestämma efter ett par öl.


Det här är jag och Ellen i den samma soffan. Ellen har varit min kompis sen första dagen. Det bara klickade någonstans. Hon är en sådan som är kombinerat smart och klok. Och mänsklig och bara fin.


Det här är Filip på en krog. Han är min nyaste bekantskap och den snällaste filur jag träffat på länge. Vi busade till det lite och han var min assistent. Bara en sån sak. Att vara assistent åt en underlig finländare med dallare när man har känt varandra en dag. De flesta skulle tycka att det vore pinsamt. Eller åtminstone inte göra det med en sån attityd som han. Plupp for the win.


Det här är Ellen och Hampus som väntar på buss. Hampus brukar lära mig säga grönsak och andra viktiga ord på skånska. Och så är han en sån man kan ringa och säga "kan du ta med dig en kortlek?" åt nästan när som helst.

Det var alla bilder. Men man kan säga bra saker om alla människor denna helg. Tack.

hittade min idol inatt.

mitt i stan.

yörebriiio.

jag hade efterfest inatt. en snubbe från dalarna härmade örebrodialekten och det var så roligt och likt att jag nästan aldrig slutade skratta.

"SKA VI GGÅÅ TI ÅHLEEEEEHNSSS? AMEHN KOOOHM DÅÅÅE!"

jag brukar tänka att det finns hopp.

jag blir alldeles varm i hjärtat när jag träffar någon i min ålder som har lärt sig folkvett och använder det. det var bara det jag ville berätta, hejdå.

förresten, ikväll ska jag och mina bästa vänner fira pingsten! vem orkar fira jul liksom. emely har lånat min bålskål och mina förväntningar är höga. sedan är det pumptömning på sivans. dallarn ska få följa med. ja det gör han ju ändå, men utklädd idag! julgransglitter och bollar!

såja.

Efter att ha fått ett "Det ser bra ut - du är inte ute och cyklar" som respons på uppsatsen såhär långt av läraren ger jag mig nu en blygsam, försiktig, finländsk tumme upp.



Nu ska jag och Ellen festa. Och Hampus. Och My. Och alla möjliga. Hos Emmy. Sen är det pumptömning på ett stall.

sanningshalten är hög.

Jag: Jag visade dallarbloggen åt min syster, hon sa att vi inte är friska.
Emely: Det är väl klart som fan att vi inte är friska.

hjälp.

Någon som kommer på ett ord synonymt med kärlek som börjar på S?

hemlandshatet hade också funkat.

Idag döpte jag ett kapitel i min uppsats till fosterlandsföraktet.
Jag tycker nästan det är lite vackert.

bild från sommaren.

Tror ni att vi är släkt?

topelius.

En gång började Hampus (Skåne) helt plötsligt sjunga Sov du lilla videung när vi kollade på Idol.

Jag (Österbotten) var tvungen att lyssna två gånger för att vara säker på att jag verkligen hörde rätt och blev nästan euforisk när jag kunde konstatera att det gjorde jag. Tills jag frågade om han visste vem som skrivit den och han sa nej.

jag minns att jag var lucia en gång.

idag har jag sovit och vaknat till regn
när man vaknar till regn händer det att man vill sova vidare
när man vill sova vidare händer det att man drömmer
om människor man aldrig har träffat
när man träffar människor man aldrig träffat har man inte längre aldrig träffat dom
då har man träffats
och då ska man hålla sig i skinnet och verka normal
mitt skinn är tunt säger min pappa för jag bränner mig så lätt
haar it do na skinn på fingran

skrev en halv sida på uppsatsen
en halv sida dynjo.

gick till emely och gjorde av med lite kreativitet tillsammans med henne. här kan ni titta.
nu är jag hemma och allt är ofokuserat. igen. imorgon måste jag in till stan fort som en lemur. det är julafton om några dagar. för bövelen.

jag är ingen lärarstudent är du det?

En vecka sedan jag vaknade i frustration av snön på marken. Den är nästan helt borta och är det bästa som finns. Min hyra har höjts med 1,95 procent. Det är julafton nästa vecka. Här sitter jag. Det är fredag om fyra dagar. Om åtta ska jag ha två sidor analys. Det är människor överallt och knappt något dagsljus. Många utbytesstudenter. Med blå jackor. Det vinglar lite i mitt huvud. Jag har bara druckit vatten. Måste titta på samenyheterna ikväll. Har saknat det. Jag saknar ibland.

färgreaktion & fiktion.

helvetesmånaden är över och jag kan vara en trygg människa igen
för det är jag mer tacksam än jag klarar av att visa

jag klarar inte av att prestera inom rätt områden men jag klarar av att leva upp till svenskars fördomar om mitt lands folk, både genom grav ironi och grav verklighet, här förstår man inte riktigt skillnaden alltid och det är snö i mina skor när vi kliver in och du säger att det är någonting med mina ögon och jag visar en enkrona med en fin text bakpå och du tittar i min bokhylla och mumlar nånting om finland som jag inte uppfattar men vill inte heller göra för jag hör att det är fel jag har lust att kalla dig norrman eller tjeck för att visa hur det känns och vi somnar men ändå inte osams till ett klockslag som inte finns i verklig värld jag tror det heter 54:73

det är också vid det klockslaget min uppsats kommer att bli klar.

norrlands glada renar.

igår var det som sagt sittning med norrlands, som fyllde 25 år. mat, dryck, bilder, musik, tal, skratt, renar, myggor, tävlingar. för en gångs skull var ingen helt borta när vi begav oss till kåtan. någon brukar alltid ha svårt med att antingen gå, prata, få på sig skorna eller hitta dit.



här dansar man norrlandsdansen utan dess like.

i kåtan skålade jag minst 20 gånger och redan efter fem gånger började finländaren i mig krypa fram. det kändes alldeles för långdraget och onödigt med 20 skålar. men det var höga förväntningar på mig så jag spelade med. det är någonting i mitt hjärta som säger att den som säger han ljuger är den som egentligen ljuger. det säger jag inte. inte då. sedan hittade jag en lp med jokkmokks-jokke!



på krogen sa jag "oj jag sku nog göra vad som helst för att få en sånde!" och därav kom frågan "är du från sundsvall?" "nej", svarade jag, "eller mja, sundsvall fast över vattnet." "jaha, trollhättan?" det var mycket ljud. och sedan träffade jag en blivande historialärare som inte visste att man pratade svenska annanstans än på åland. jag ritade upp finland på väggen och visade här, här, här, här och här. lär dina barn detta sa jag. men det funkar ju liksom inte. det är någonting i hjärnorna som tar emot. som inte kan ta in. och jag längtar efter göran skytte och fredrik lindström så mitt hjärta gråter varje gång. en tjej kom fram och frågade om hon kunde få läsa mina dikter. ska jag skicka dom till en okänd människa frågade jag och alla skrattade och hon sa att hon förstår min tanke och vi skakade hand för i sverige ska man ju ses igen. man ses ju och man har det så bra.

och ja här är min fina ren medan den ännu stod på bordet:

fullbordat.

Jag fick en ren igår på sittningen. En ren! Med mitt namn på. Kan inte beskriva lyckan.

hasjublabla.

Lika trött och oproduktiv idag som i februari.



Är antagen till kreativt skrivande nästa termin i alla fall. Känns fint. Och nu ska jag på hockey med Hampus. Är lite kluven om jag ska heja på Växjö eller Luleå. Men jag tror Luleå. Hejdå.

tänk vad mycket jag hade ångrat om jag inte hade gått dit.

Jag hade skitkul.
Jag kunde finska helt okej.
Jag hade med mig flaggan som vi hängde i fönstret.
Jag fick viljan igenom och var allsångsledare till den svenska versionen av nationalsången.
Jag gick med ut och vi sprang med flaggan hela vägen till krogen.
Jag gick hem efter stängning (första gången jag sagt nej till en efterfest) för att jag skulle upp idag.

Och nu ska jag jobba. Det är jag ju bra på

ditt ljus din glans din fröjd ditt hopp.

Kändes lite fel att gå till skolan idag. Men jag tänkte att det kanske att bra att representera Finland lite. Så jag gick ändå och jag fick förklara vad memma är och säga perkele åt min lärare.

Nu har jag på mig min Mumintröja och ska alldeles strax bege mig till husen på andra sidan Campus för att fira lite. Vet inte om jag ska gå med ut sen eller inte. Är osäker på vad krigsveteranerna hade tyckt om en redig fylla som tack. Men åtminstone ska jag tända självständighetsljus och lyssna på finländsk musik. Tror jag faktiskt, bara idag, ska ta emot den finska chokladen som kommer att bjudas på också. Funderade på att bryta strejken över julen. Men så kom jag på hur mycket mer en självständighetsdag betyder än en jul. Och som sagt - bara idag.

kul.

Som om denna måndagsmorgon inte var tillräckligt kall, äcklig och onödig att vakna upp till från början så kunde jag 10 minuter senare konstatera att det ligger en hel massa snö på marken. Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Varför bor jag i Norden? När smälter det?

Hejtå satan.

selektiv lukt.

Igår gick jag och Emely till Sofie för lite soffhäng. På vägen dit kunde vi konstatera att det inte enbart är vår selektiva syn och hörsel som synkar, utan även vår selektiva lukt. Hur märkligt det än låter.

På vägen hem hade ett äldre par fått motorstopp mitt i en uppförsbacke. Desperat försökte kvinnan knuffa på medan mannen satt vid ratten. Och exakt när vi passerade började bilen rulla bakåt. Kvinnan hoppade undan och mannen styrde stressat sin bakåtrullande, söndriga, bil. Herregud vad svårt det var att inte skratta förrän vi var förbi. Emely var tvungen att gå i förväg för hon visste att går hon jämte mig så skrattar vi ihjäl oss.

Spännande också att det bara händer när det är just vi.

värsta språket.

På tisdag ska vi finländare som finns här på Campus samlas, enas, kramas och fira Finlands självständighetsdag tillsammans. Väldigt fint påfund om ni frågar mig.

Men, nu har det uppstått problem för min österbottniska kompis Erika och hon kommer inte att kunna delta. Det här betyder att jag måste gå dit själv. Som den enda svenskspråkiga i gänget. Jag vill nästan slå mig själv på käften när jag ställer mig frågan "ska jag gå?". Det är klart som fan att jag ska gå. Min ypperliga chans att presentera den annars så undanskymda och hotade minoriteten finlandssvenskar. Och saken är den att jag kan finska. Helt okej. Jag förstår och jag kan göra mig förstådd. För jag har aldrig varit den som avskytt och inte har velat lära mig. Och eftersom jag sannerligen inte kan det här med matematiken fick jag en språkhjärna som kompensation. Men när jag sitter där då. I övermorgon. I sällskap av 11 finnar. Då kommer jag inte att våga säga något för jag tänker att det blir fel. Vad ska jag säga? Hyvää itsenäisyyspäivää? Minä olen Vaasasta? Miltä maistuu? Puhutko yhtään mitään ruotsia, perkele?

Extra förvirrad blir jag när jag tänker att alla på festen har läst ungefär lika mycket svenska i skolan som jag har läst finska. Och ändå ska man känna såhär.

Håh. Livet som finlandssvensk. Är underbart. Oftast.

Ps. Vid närmare eftertanke tror jag att det bjuds på Minttu. Kanske det ordnar sig. Kanske jag blir nästintill tvåspråkig hela kvällen.

tack stewe.

Det är lördagkväll och jag spelar Oxie. Fick en fråga som löd "Vad heter sjön i Espoo, Finland, där tre personer mördades 1960?"

Jag tog ju frågan, Bodom, och fick poäng, men jag blev så olidligt förbannad. Espoo. Bestäm er för ett språk, tack. Skriv hela frågan på svenska eller så hela på finska (om ni nu kan). Men blanda för helvete inte ihop dom när det staden är tvåspråkig och har ett namn på båda språken. Jag skulle rapportera frågan till ansvariga. Jag skrev "!report det heter Esbo på svenska, inte Espoo" hundra gånger men det funkade aldrig för jag skrev nån kod fel. Sen fick jag hjälp. En kille hjälpte mig när han märkte hur upprörd jag blev. Han hette Stewe. Jag ska aldrig glömma Stewe.

livet som student.

Idag sov jag för länge. Sen skrev jag för lite på min uppsats. Åt en skål havregrynsgröt. Gröt, gröt, gröt. Får studiestöd på måndag så då ska jag lyxa till det med tonfisk. Fick ett mejl av min lärare med "en kort kommentar" som skulle hjälpa mig och min uppsats. Stod inget mer. Ingen fil bifogad. Han tog den korta kommentaren på orden. Surfade på flygresor hem och fick i nerverna.

Gick till Hampus och såg på Idol med honom. Amanda Fondell är ett geni av rang och det var en himla tur att hon gick vidare. Sen såg vi på väderleksrapporten och jag prickade ut Vasa på kartan. Det var ett bra drag för han hade trott att det var i Lappland. Jag kände att något måste göras och vi gick hem till mig och kollade på det avsnitt av Svenska dialektmysterier där Fredrik Lindström är i Österbotten.

Nu är det helgnatt och jag borde åtgärda mitt kapitel om språkets roll i en identitet.

vi hade väl egentligen haft födelsedag i dessa tider.

saker jag har gjort idag:

träffat en människa som hjälpt mig.
skrivit några futtiga rader på uppsatsen.
ätit havregrynsgröt (satans gåod).
sett inglourious bastards med ellen.
spelat ohyggligt mycket oxie.
verkligen undrat hur allting skall gå.
bytt blad i almanackan.
våndats över det.

tiden tiden tiden.