drömmen kom på mejl.

Fick ett mejl från en kultur/ungdomsföreningsgrej ikväll med en inbjudan till Jokkmokk en vecka i vinter. Jokkmokk. Gissa vad man ska göra där? Jo, gå på marknaden, klimatkonferens och lära sig om samer. I en vecka. Fatta. Det är ju precis vad jag har velat. Tvivlar man kan man läsa här, här, här, här och här, till exempel. Man äter samisk mat och träffar samer (och renar) och lär sig saker. I sju dagar. För bra för att vara sant.

Det enda dåliga är att jag fick nyheten så pass sent. Hade den kommit tidigare hade jag kunnat önska resebidrag i julklapp. Den ekonomiska biten kan bli lite svår. Men jag vill verkligen inget hellre. Inget. Fråga Elli, fråga Ellen, fråga Emely, fråga Sofie, fråga Erika, fråga vem som helst som umgås med mig ofta.

Pappa är negativ. Förstås. Fast han inte ens ska med. Säger saker som att det inte ger mig så mycket. Och att där är kallt. Vad hände med hans vildmarksintresse plötsligt, frågar jag samtidigt som jag blir lite sur.