patrik 1,5.

I lördags när jag kände mig återhämtad efter högklassiga nyårsbravader åkte jag till min kusin och färska chef för Wasa Teater. Det var trevligt som vanligt. Strax efter att vi bestämt att det blir en natt under Vöråhimlen för mig såg vi på en film. En film som hette Patrik 1,5 och var så fin och rolig att jag tycker att alla ska se den. Också Du.

Handlar om ett par bögar som ska adoptera Patrik, ett och ett halvt. Men så har kommatecknet hamnat lite fel och Patrik är egentligen 15, homofob och allmänt tonårscool med trasig uppväxt.

Och Gustaf Skarsgård är en sån namupala. Han är bara 10 år äldre än mig... Vet inte om han kilar stadigt dock. Det gör han säkert. Alla fina konstnärssjälar gör det. Annars ska jag satsa genast jag är tillbaka i Sverige igen...

2010 hulabalula.

Får man börja texter med Post scriptum? Inte? Blir det fel då? Jaha? Ser jag ut som jag bryr mig?

PS. Bilderna från första halvåret är små för att jag är så fånig. Förlåt.

JANUARI
Inledde med en sjuhelvetes nyårsmorkkis. Värsta. Åkte sedan till Tallinn med Natu. Där var det kallt. Vi shoppade och åt mat och jag märkte mer och mer att hon är en bra person, egentligen.
Drama var det bästa jag visste i skolan och jag färgade håret rosa och gick runt på stan. Läste massa böcker. Såg Kornelias Hjärta och Gustava du drömmer på teatern. Elvira dog. Det var hemskt. Jag berättade för folk att denna blogg fanns.


FEBRUARI
Körde in i en snödriva med bilen. Det var mycket snö överallt. Dallarn gick sönder en kväll när jag gick från Rewell Center. Då tänkte jag på Snusmumriken, av alla. Jag var mycket produktiv. Gick ofta till skolan på kvällarna och pysslade på i min ensamhet. Köpte en kazoo och piercade läppen. Pappa undrade om han skulle klösa bort den. Vi var på revy i grannkommunen. Den glänste. Våra finska lejon fick VM-brons.


MARS
I mars var jag ofta barnvakt. Jag hade sportlov. Fick mitt femte syskonbarn. Såg Det gröna landet på teatern. Var kattvakt i Oravais. Krogen med Carro. Syster fyllde år och kom till Vasa. Vi grälade lite. Funderade mycket på skolor i Sverige. Började dramalabbet och litade för lite på mig själv. Anmälde mig till Högskoleprovet. Var fransk med Serne. Och precis innan påsklovet hade vi premiär på Pelle Svanslös-teatern i skolan. Jag agerade Murre från Skogstible och det var mycket roligt, en riktig frass!



APRIL
Nu kom våren och jag minns hur lycklig jag var över asfalten under mina lila skor. Kanske årets bästa känsla. Jag ven fram på riksåttan med mitt vrålåk, var mest barnvakt. Jag minns inte säkert men efter antalet banvaktningar att döma måste det ha varit i april som systern öppnade sin egna butik. Efter påsklovet fortsatte vi med Svanslösa föreställningar.
Jag var mycket med mina kompisar. Och så skrev jag Hösgskoleprovet och var på dramalabbet som började lossna lite.

MAJ
Var mycket med Natu. Festade, grillade, gick på bio. Mitt färskaste syskonbarn döptes till Arvid och jag var glad för att han var så glad. Vemodigt nog började man märka att skolan gick på slutrakan. Vi hade grillparty med Bibbi och min klass var två gånger och ringde på hennes dörr men hon var inte hemma. Vi hade en fin avslutning. Vi avslutade också dramalabbet. Det var så fint och min pjässkrivaroskuld var borta.


JUNI
Chillade i ungefär en vecka. Färgade håret, hängde i Hoviska, åt glass och läste böcker. Körde några blombud här och där. Plötsligt en dag på väg hem från Power Park ringde Natus telefon och erbjöd henne sommarjobb. "Jag vill också ha sommarjobb" sa jag, nästan lite på skoj alltså, och så fick jag det. Livet var nästan löjligt lätt ett tag.
Jag gick på arbetsintervju som inte var så svårt som jag trodde, och nästa dag skolades jag in på mitt nya jobb som telefonförsäljare. Det låter kanske som en mardröm, men det var faktiskt inte så hemskt. Okej lön, fina jobbarkompisar och framför allt språkade man med roliga människor och fick utnyttja sin envishet och pratkvarn. Jag levde sommarnätter, firade midsommar och skrev dikter.

JULI
Jag fick veta att jag kommit in på litteraturvetenskapen i Växjö. Det var en lättnad och det var en sorg. Jag ville inte lämna Vasa samtidigt som jag så gärna ville studera i Sverige. Jag jobbade alltid kväll. När jag kom hem skrev jag poesi på min sommarbalkong eller umgicks med mina kompisar. Festade mycket. Elli var i Österbotten och det var roligt.
I slutet av månaden åkte jag och några kompisar iväg till södra delarna av Sverige, för att jag skulle skriva på lägenhetskontrakt i min blivande studiestad. Under den resan blev det mycket fest, mycket gräl, mycket kaos men framförallt mycket liv. Vi skred också över landsgränsen och besökte Köpenhamn. Det var fint. Jag och Bazooka strosade runt och åt pizza. Jag var så tacksam för lugnet.
Jag skrev på kontraktet. Återvände till Finland och jobbade. Köpte min Mac.

AUGUSTI
Nu visste jag att mina återstående dagar i mitt älskade Vasa inte var många. Jag packade saker i bananlådor och tog vara på tiden. Träffade människor jag ville träffa. Firade Konstens natt med vin. Såg 10-eurosshowen med den bästa av kusiner. Levde ganska mycket liv.
Nittonde dagen kom pappa plus sällskap och hämtade upp mig. Vi körde ner till Åbo och båten till Stockholm. Sedan därifrån till Växjö där vi packade upp mina saker och jag kände mig fort hemmastadd. De åkte tillbaka till Finland följande dag, och natten som följde sov jag 14 timmar. Det var mitt hem. Jag fixade byråkrati och andra saker som behövde göras. Såg mycket på tv och lärde mig bussystem. Sedan började vår nollning som betydde fest och lära känna. Sista dagen började skolan.

SEPTEMBER
Var mycket med Ellen. Och det var jag glad över. Fyllde 20 och färgade håret mörkt. Försökte hänga med i det tappra livet som nybliven universitetsstuderande. Det gick sådär. Jag var på fest i en mysig källare och jag vet inte om det hände så mycket mer?

OKTOBER
Åkte upp till Stockholm för att hälsa på Elli som fyllde 18, och gå på Idol. Det var en fin upplevelse och Olle ägde. I studiestaden gick jag på krog och började mer och mer känna de fina människorna som gick i min klass. Började åter spela Betapet efter en längre paus och åkte sedan hem till Finland för två veckor, där jag bland annat träffade saknade människor, gick på Humorgala och gjorde andra skedet i bilskolan. Och så fick jag årets komplimang, fast inte i Finland.

NOVEMBER
Massa fest. Massa snö. Massa skratt. Massa galet. Massa skola. Det gick fort allting. Jag klippte håret.

DECEMBER
Åkte till Samarkand med Sofie. Såg på julkalandern, studerade, åt makaroner. Vi hade klassfest. Och Sunes jul-kväll. Fick jullov, fixade saker och åkte hem. Stressade med julen. Firade med familj. Shoppade i Vasa. Var i Vasa. Passade barn. Och nyåret var så fint.

katt.

För ett år sedan firade jag nyår och såg ut sådär. I år är min önskan att se likadan ut, men min sminkhjälp är ute på villovägar. Pissigt.

the list of the year.

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Flyttade till Sverige och allt vad det innebar, färgade håret helt rosa, klippte det kort, grälade med Natu, jobbade som telefonförsäljare.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Hade inga.

3. Fick någon du känner barn?
Min bror och Sofie, hennes syster, Raoul och massa andra bekanta. Alla fick barn i år tror jag, nästan.

4. Dog någon som stod dig nära?
Elvira.

5. Vilka länder besökte du?
Finland, Sverige, Estland och Danmark.

6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Pålitlighet.

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
2 mars när Arvid föddes, 20 augusti när jag flyttade.

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Mina svenska vänner, Kinarestaurangen i Rewell Center, lönerna från sommarjobbet, min MacBook och resan till Sverige och Danmark. Jag har aldrig tidigare känt Livet så mycket som då. Humorgalan var även den en topp.

9. Vilket var ditt största misstag?
Käften gick för mycket lite nu som då. Samt att jag trodde att jag var lite väl fri där ett tag i början på sommaren. Och att jag lämnade fram mobilen på mitt arbetsbord under palavern.

10. Vilket var ditt bästa inköp?
MacBooken. Och den blå hupparin från H&M.

11. Vad spenderade du mest pengar på?
Mat.

12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Frihet och sympati.

13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Fick något som jag var säker på att var körtelfeber i början av min Sverigekarriär. Det var inte körtelfeber. Det gick över nästa dag. Men jag var jättesjuk jättesnabbt. Det var märkligt.

14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
Rihanna, Salem Al Fakir, Black Eyed Peas och Sean Banan.

15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Bättre. Jag tänkte på det nyligen. Ovanligt rak formkurva. Med undantag för nu och juletid, som innebär/bar svacka.


16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Litteraturens historia i världen, Papa Goriot, Röda Rummet, Gösta Berlings saga, Therese Raquin....


17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Fa.... Fac.... Fack. Facebook.

18. Hur var din julafton?
Inleddes med halvsur syster men artade sig sedan helt okej.

19. Blev du kär?
Lite. I oktober. Det gick över oerhört snabbt.

20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Idol och Ung och Bortskämd.

21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Jag älskar bara.

22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Gör vad du vill, Doppler, Brott och Straff och boken om personlighetspsykologi.

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Lars Winnerbäck.

24. Önskade du dig något som du fick?
En flytt till väst.

25. Önskade du dig något som du inte fick?
En häst..........

26. Vilken var årets bästa film?
Svinalängorna var fin.

27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Läste en bok, åkte buss in till stan där jag shoppade, köpte hem Subway och sen kom Ellen hem till mig. Vi såg på Idol och åt Kladdkaka.

28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Emely, Julle, Sofie, Ewa, Anton, Micke, ja faktiskt hela min klass. Och Ellen och Erika. Och Carl. Utan honom hade jag bott på gatan idag.

29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Litteraturvetare skiter väl i klädstilar, för fan.

30. Vad fick dig att må bra?
Lugnet och humorn.

31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Olle.

32. Vem saknade du?
Mommo.

33. Vilken var din bästa månad?
Juli. Och november.

34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Dolt lite mindre aggressioner, läst lite mer av kurslitteraturen, pratat lite tydligare finlandssvenska.

35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Jag ska vara duktig i skolan. HIHI. Och söka massa jobb. Gå mer sällan till Subway. Hitta på mer fanskap med Emely.

ajm armless.

Jag: Men han bara tjatar om att an e så kramsjuk heila tidin.
Bazooka: Säg att du int har na armar.

herzlich willkommen zurück!

planer för en morgondag.

jullov är konstigt.
jag sover alltid så hiskeligt.
inatt 13 timmar och en halv.

vaknade vid 10 av ett sms. det var på finska och i sömnen trodde jag att jag kunde tävla om en telefon och somnade om.
ikväll kollade jag upp det igen och det var faktiskt min mobil som kunde hämtas från servicen. bra med snabba ryck.

så imorgon ska jag till stan.
1. gå till bilskolan och hämta grejer som hamnat fel.
2. hämta mobilen.
3. byta en tröja som är för stor.
4. gå till biblioteket och låna litteraturens historia i världen som väger 5 kilo, som behövs inför kommande tent och som jag inte orkade släpa långa vägar nordost. (nog är det väl nordost?)

så nu ska jag läsa madame bovary och sova.

lycka.

Åh vilken lyckans dag.
Jag är så lättad.

Ska aldrig glömma denna dag.

Som den lyckliga kvinna jag var åkte jag dessutom till Vasa där jag träffade Natu. Vi bytte julklappar och jag köpte fina saker som jag kan visa någon gång.
Sen for vi på bio med Bazooka. Jag förstod ingenting.

Men lättnaden var total.

fågeln i källaren.

Ikväll fick pappa julfnatt och sa att nu ska vi ringa hit grannen Stig och bjuda på kaffe och konjak. Så det gjorde vi, och han kom genast.

Vi spelade Familjegeni. Jag hade en makalös otur med frågorna. Kunde en Bob Dylan-fråga men miste sedan min ring på en Risk-ruta. Det var gemytligt ändå. Grannen fick frågan vilket år Elvis dog. "Vänt no.... Vänt no ja veit nåo.... Vänt.... Kona e va... 1935.... Neee". Det är möjligt att det kallas konjakeffekten.

Sen somnade han på soffan och när vi ett par timmar senare försökte väcka honom pratade han i sömnen till svar.

"Men va heitt an, handee me fågäln i källarn? Va ska di no ha fö bröö jäär, om ee na gåodari sort elär?"

Jag stod och vek mig dubbel av skratt och kunde inte andas. Ville inte skratta för högt för att få höra fortsättningar.

Klockan är femhundatrettiotre och imorgon ska jag till Vasa. Gonatt.

juldagen.

Kanske värsta dagen på året.

Hatar att det blir såhär.
Hatar ambivalensen.
Hatar otillräckligheten.
Hatar ensamheten.
Hatar att det inte finns någon kärlek alls någonstans.
Hatar det falska i människor.
Hatar det tunga i hjärtat.
Hatar att hitta söndergråtna texter i skrivböcker.
Hatar att det är hål i pappret och bläcket utsuddat.

Men jag och pappa har spelar Familjegeni. Pappa vann.
Jag kom tvåa. Av två.
Sen såg vi på en dokumentär om Bruce Springsteen.
Pappa somnade på soffan.

Jag fortsatte tappa hjärtat fyllt av det tunga.
Hela hjärtat kunde falla av. Det behövs ingenstans.
Jag orkar inte ens försöka. Längre.

hej.

Så var denna julafton över.
Jag har tänkt varje gång de senaste fem åren att jag inte överlever en till.

Men denna var ganska smärtfri faktiskt. Även om jag fortfarande känner att en utlandsresa vore på sin plats nästa år denna tid. Ska bara hitta en bra karl att åka med. Har ungefär 300 dagar på mig. Man vill ju inte flänga runt med folk man känner för dåligt!

Nåja, nu ska jag berätta vad jag fick i julklapp. För jag är så glad.

Jag fick Muminhanddukar! En svart med Stinky och en lila med Snorkfröken. Jag blev barnsligt glad. De är så fina. Och det roliga är att jag aldrig berättat för några julklappshandlare att jag velat ha dom. Jag har bara gått förbi dom hundra gånger i Citymarket med Bazooka och varit arg på att jag just då inte haft pengar över. Jag skyndade mig att berätta nyheten för honom nu ikväll. Han förstod min glädje.
Ellen som är fem år såg på dom och sa "Vad fina saker du fick Ida! Du gillar ju Mumin lite!"
Nej vadå?
Jag fick även två stycken tallrikar till min samling/service.
Tusen tack kära broder med familj!

Av pappa fick jag en gitarrbok. En uppföljare till den jag fick när jag fick gitarren för två år sen. Hundrafyrtio låtar. Perfekt. Faktiskt jätteperfekt.
Och så fick jag nån del till min Pentik-service. Vet inte vad det är riktigt, men det är något husligt och vuxet. Typ en pajform eller något. Jag ska väl börja baka, bränna upp campus...

Systern med familj gav mig ett presentkort till Vero moda (HEJ mellandagsrea!) och ett par örhängen.

Tack för allt fint!

Efter att tomtarna varit här spelade jag och syster bordshockey som Edward fick och jag undrade faktiskt om vi någon gång hade haft så kul.

christmas is here tammtadamm.

det första jag gjorde när jag kom till iskalla vasa var att föra mobilen på service och träffa mina gamla klasskompisar.

när jag kastat väskorna in i sovrummet/lekrummet ringde systern och genast var jag barnvakten the queen. sov över på en soffa för allt tog så lång tid och hela gårdagen ägnades åt samma sak, samt blombud gånger 46.

jag var trött och irriterad. stressad. pappa hade ringt för länge sen och sagt att maten är klar och efter det ska vi åka och julhandla.

febrilt letade jag efter sista huset att lämna julstjärna vid på vägen hem. det var mörkt och jag fattade inget. chansade och insåg att jag var helt på fel ställe.

backade för att svänga och köra vidare. vart backar jag? nåjo, i diket. jag såg ju inget dike. bara snö. äckelsnö.

precis när jag tog upp mobilen för att ringa pappa piper den till och batteriet dör. jaha.
jag går in till närmsta hus. det var en duktig och snäll kvinna som bodde där. hon fattade hur man agerar i lägen som dessa. vi var lite släkt också, sa hon.

men vi var ändå tvungna att kalla på pappa med starkare bil, som drog upp mig i ett huj.

han fick också köra den sista julblomman. jag fick så leidon.

sedan handlade vi julmat. det var ganska kaos. jag tänkte hundra gånger på andra människor och familjer. det gjorde tydligen pappa också för när vi sedan fikade på neste frågade han "tråor do ader har e sådeee på jul å? sådee som vi?"

nej sa jag. nee, he har di it.

sen åt vi bara. tuggade. svalde. såg på snön. jag såg på pappa. han var fin.

julen är alltid ett kaos här. samma sak varje år. precis.

men nu är den här och jag ska göra det bästa av den. äta skinka och hoppas på att ingen stup i kvarten kommenterar något vasst gällande mina kläder, min hållning, mitt språk, hur jag äter eller hur jag bara är.

GOD JUL!

nå såklart. och lagom viktigt meddelande till far.

min mobil är död.
död.

jag är arg.
arg.

jag måste föra den på service när jag kommer hem men jag vet att det inte kommer hjälpa.
förbannade skit. har absolut noll euro till ny.

om jag inte får tag i någon av mina kompisars mobiler när jag kommer till vasa så kan väl ni i hemtrakten som läser detta hälsa pappa att jag är i oravais 18.05 på onsdag 22 december och behöver skjuts hem.

är jag inte där då har jag svimmat i åbo. blä.

ibland

händer det att vilt främmande människor berömmer mina texter.
det är den absolut nästan bästa känslan jag vet.
det ligger ingen sympati eller eventuellt fejkad snällhet bakom orden.
för de har ingen bakgrund.
bara en text.
som är min.

och jag vill bara flyga.
det är lite som att ge ut en bok och se vilka som köper.
fast så är det ju egentligen inte alls.

men lite.

ps. jag uppskattar feedback lika mycket från alla, också från dig. det här är bara lite annan känsla. puss.

pappa.

pappa ringde ikväll. han verkade lite borta och lite trött för han såg liksom på tv samtidigt.

och så frågade han: tycker it do di e na tung ti vara mee, svenskan?

jag skrattade lite och sa nä. nä nä nä.

sen sa han att lasse stefanz är patetiska.

pappa pappa pappa.

mysteriet med dörrmattan.

Alltså var är min dörrmatta...?!

Ja, dörrmatta.
Vem behöver en dörrmatta?
Varför just denna?
Eller har plogbilen tagit den?

Jag förstår absolut ingenting.
Jag vet inte heller hur länge den har varit borta, men märkte det idag.

Inga problem, inga alls egentligen. Det är ju bara det att den inte är min. Så typiskt att det ska hända liksom.

Nåja, nu ska jag städa. Diska. Har aldrig haft såhär mycket disk. Fniss.

joulukortti ja niin edelleen.

idag fick jag julkort.
då blev jag glad.
jag blir glad när någon tänker på mig.
jag är inte så van vid sånt.
tack!

nu ska jag sova för jag har tvättstuga imorgon.
mer tvätt än timmar i stugan.
dubbelt mer.
jag tycker inte om att ha tvättstuga imorgon.
torktumlaren suger.
jag saknar vasa-tumlaren.

finn ett fel.

Eller ett rätt.
Hihi.

Det sprang precis förbi en kille med resväska i snön. Han sprang jättehårt. Väskan såg inte ut att gilla snön, eller läget överhuvudtaget. Jag tror han hade bråttom till bussen. Igår var jag på konsert med Erika och Evelina. Det var bra. Allting är nog bra förutom snö och ambivalens. Kattunge.

"du ska no få körkort men ja ska va lite arg på dej först"

Idag har jag förresten haft körkort i ett år.

Hade ni trott det, att det rör sig om enbart 365 dagar, så fabulöst som jag kör?

(Ibland när jag är ironisk är jag rädd för att människor som inte känner min humor ska tro att jag är en riktig idiot. Hej på er!)

Det är ett år sedan jag gjorde ett andra försök. Ett år sedan jag och världens bästa bilskolelärare satt på besiktningskontorets parkering och väntade in tiden. Mange Schmidts låt Ledig spelades på radion, när jag höjde volymen och sa "oj höör no, dehär e nåo bra låt he, an handlar typ om me!". Han såg på mig med den där typiska voi voi Ida-blicken, skakade busigt på huvudet och sa "stäng åv bilin din no så gaar vi in."

Vi gick in. Den första jag såg var besiktningsmannen jag körde upp med första gången, när jag bommade. Han sa att han inte kommer med mig idag. Jag var nära på att säga en positiv fras, men hejdade mig och sa en neutral istället.

Denna gång, 16 december 2009 med så läskigt mycket snö att man inte såg annat än vitt, var besiktningsmannen istället en kvinna. Vi pratade om gemensamma bekanta tills vi var inne i stan och på esplanaderna och jag inte såg någonting. Såg inte var filerna gick, såg inte var jag körde, såg inte vägen alls. Jag var säker på att det var kört, så att säga. Hon härjade lite åt mig. Sen skulle jag fickparkera och backade rakt in i en snöhög. Ni vet säkert att jag överhuvudtaget inte gillar snö, så ni kan ju gissa hur mycket hatet steg nu. Kvinnan sa åt mig att börja om, och koncentrera mig. Egentligen hade jag redan gett upp, men hon sa det så snällt att jag inte kunde annat än hoppas.

Och det gjorde jag rätt i. För när vi en halvtimme senare åter stod på parkeringen vi startade från, såg hon på mig och sa "Du ska no få körkort men ja ska va lite arg på dej först."

Det kom som en chock. Körkort? Det gick ju åt helvete allting, i jämförelse med förra gången. Men okej! Var arg nu då så jag får köra hem! tänkte jag.

Hon sa att jag måste vara mera skärpt. Koncentrera mig.
Det måste jag alltid. Det är mina problem i livets alla lägen. Det är en del av min märkliga personlighet.

Jag körde hem och idag visar min färdmetare en bra bit över 10 000 körda kilometer. Jag har kört in i en snödriva på grund av glasklar is och jag har fått en parkeringsbot på 35 euro. Men det är väl godkänt?