fina människor i glasburkar utan lock.

Min kompis Johan från Hudiksvall ringde mig ikväll. Fint att han tänker på mig. Jag gillar honom.

Jag: Vad gör du då?
Johan: Kissar.
Jag: Haha, jaha.
Johan: Näe. Men jag kissade faktiskt när du svarade.

Det här betyder att han tänker på mig när han går på toaletten. Kul, tror jag.

Johan: Ta bort ljudet.
Jag: Men det här är en annan version av programmet så jag vet inte hur man gör.
Johan: Jag är hungrig!

Kul också att han lyssnar på mig.
Nä. Han är en fin man.

En annan fin man är killen ovanför mig. Som lyssnar på Håkan Hellström när han vaknar på morgonen. Som kommer hem klockan 04 varje natt och lyssnar på mer musik. Som kollar på fotboll varje kväll och jublar när hans Sverige får mål. Och som fixar partymusiken åt mig när jag ska plugga. Som aldrig har träffat mig.

gudomligt så det förslår.

Mina studier idag gick åt helvete. Jag ville bara slänga hela Gudomliga Komedin i soporna. Det är nog där den hör hemma. Jag fattade verkligen inte ett ord. Inte en enda av instuderingsfrågorna heller. Tydligen ska man vara smart på nåt plan som jag inte är. Usch vad värdelös jag kände mig. Vad är grejen med rimmen förresten? Jobbigt att försöka få allt till svenska. Han skrev väl typ på italienska. Nåja, allt jag inte dör av gör mig starkare. Visst är det väl ett verk som man som litteraturvetare bör ha plöjt igenom.


Såhär såg jag ut. Gav upp. Stämde gitarren och lekte att jag var herr Cash. Sen kom Ellen som en räddande ängel. Vi kollade Idol. Och skrattade.
Imorgon skall jag uppsöka närmaste bibliotek (hej 200 meter!) och läsa Ibsen tills jag ser likadan ut. Men det känns bra. MODERNA dramats fader liksom! Det går framåt. Min kärlek till honom är oändlig. Trots att jag starkt ogillade honom våren 2009 när han olovligt dök upp framför näsan på en studentskrivande jag.

ålderdomen bloggar.

hejsan. nu är jag tjugo år och inne på ålderns höst, kan vi ju säga och konstatera det passande.
är ändå tacksam att jag får uppleva min tjugonde födelsedag, med tanke på att min tvillingsyster inte ens fick uppleva vår första.
jag tror aldrig jag har fått så många grattis som i år. och jag blir så glad. gladare än ni tror. jag är inte så van vid att det ska vara nåt speciellt med mig, liksom. ni är alla så snälla och söta! tack!

hämtade posten. det gör jag inte så ofta. men idag hade jag fått post. pappa hade skickat kort!
och systern!


sen åkte jag in till stan. köpte subway och armband åt mig själv i present. mös.
vid halv åtta mötte jag upp ellen som kom hit på kladdkaka och idol.
jag skulle servera, och inga köksattiraljer är mina eftersom jag hyr lägenheten i andrahand;

- vad ska jag skära den med? vad är det här? kan jag skära med denna? jag är inte så huslig...
- inte jag heller, men det borde vara en smörkniv och det borde gå bra...

systern med familj ringde till mig och sjöng. vi pratade och jag frågade sedan ellen om hon förstod något. det gjorde hon inte. inte så mycket. vi såg på idol och jag hade roligt åt den där killen som bodde i båt, fastän han inte vad med idag.

hejdå hejdå kära tonår det har varit ett sant nöje att lära känna er

ja. imorgon är det adjö till livsfasen tonår. det har varit väldigt fint, roligt och oskyldigt men lite kaotiskt och småjobbigt att vara tonåring. ungefär såhär:

13 år. jag är ganska lugn och nöjd. människor kommer och skapar problem. jag förstår inte poängen. jag älskar ärtsoppa och kan allt om ishockey. vaknar mitt i nätterna. beskådar vackra landskap och sover i tält i norge med pappa och småkusin.
14 år. jag vet inte mycket. går i åttan. vad var vitsen med det? jag har grava problem med matematik men är bra på uppsatser och sover ofta vid olämpliga tillfällen. blir moster. kläder gillar jag inte.
15 år. skaffar fyrhjuling och är ung. smider planer som funkar ibland, ibland inte. jag får limstift i ryggen och mat på stolen. jag går ut högstadiet och älskar det. tror jag ska bli journalist. är lite olaglig och lokalpatriotisk. pappa och jag åker till spanien och chillar järnet. belgien hinner jag också med för tio euro blott. jag blir faster och fadder. och moster igen.
16 år. hejdå hjärtan. gråter på skoltrappan. inser på riktigt och från hjärtat vilken otrolig tur det är att mommo finns. blir befriad från matte och krigar med idioter. blir faster för andra gången. upplever bästa sommar 07. blir och är kär. skriver. känner. vet inte riktigt allt.
17 år. allting är från och till. gillar hösten och äter frukter. bygger pussel och upptäcker dylan. orkar inte med skolan och skrattar ihjäl mig. träffar ted och kaj. mår jättedåligt och förstör. sover inte. åker till usa. och tjeckien och polen.
18 år. raggar på krogen. nånej. fattar varför det heter kärlek. allt är en jävla lek. jag är ensam. mommo dör. jag får panik. stressar. skriver studenten. klarar det. gråter hål i skrivboken. får en gitarr. studentfirar i paris. flyttar hemifrån. börjar om. ser ljuset. leker. lever. hittar fkf. skriver och gillar. låtsas att jag inte fattar.
19 år. äter ihjäl mig på världens bästa bibbis mat. härjar med natu. i estland, danmark och sverige men framför allt vasa. hittar fina vänner och kreativiteten. skriver en pjäs som spelas upp. är en nyhet. är bra ibland och dålig ibland. tar körkort med den bästa av bilskolelärare. faster för tredje gången. elvira dör och jag blir ledsen. gör praktik på radion och hatar min röst. gillar ensamheten och friheten. lämnar allt det fina för sverige.

tack och hej, mina år. puss.

ja fystaar absolut ingenting

Idag blev allting sådär chokladigt igen. Det är bäst så.
Resten av dagen har jag pluggat. Känner inte riktigt igen mig själv, men har inget val. Vissa saker är riktigt intressanta och jag förstår allting och känner mig inspirerad. Men så plötsligt förstår jag inget. Allt är bara text och jag bara läser och sen märker jag att jag inte fattade ett dyft. Jag ska visa exakt hur det känns:



Mellan 3:13 och 3:29. Precis så.
Fast jag rekommenderar att ni ser på hela klippet. Det är ett av de bättre. Och ovannämnda tidsintervall är mitt nya favoritställe. Jag älskar att han alltid är så fint ärlig. Förstår man absolut ingenting så är det så. Inget tjafs. Fint!
Tänkte nästan skriva ut skrattljud. Tur att jag inte gjorde det, haha!

Imorgon väntar råplugg på biblioteket och skola hela kvällen. Men SEN kommer jag hem till en mjuk, skön soffa, en mjuk, skön Anders Bagge och ett mjukt, skönt Idol! Som jag har väntat!

och allting tar en evighet och två minuter

tom men ändå så fylld.
besviken men ändå så lycklig.
irriterad men ändå så lugn.
och i alldeles vanlig ordning
snäll och ändå så snäll.

mina ögon är större än dina, lilla älskling.
glöm inte det imorgon.

plugghästen. eller stoet?

jag har läst två jättelånga grekiska draman.
för varje ny händelse var jag tvungen att anteckna.
för att inte tappa tråden och för att komma ihåg när analysen sedan väntade.
usch vad flitig jag kände mig.
borde nu beskriva det klassiska, grekiska dramat. vet inte? kvinnor känner sig underlägsna, blir förbannade, och där kommer det; dramat!
nä. sover på det.

annat har inte hänt. åkt buss. letat hårvårdsprodukt som inte finns. pappa ringde. körde genom oravais. jag tänkte på hur fint det är vid fjärden. men tänkte också på hur fint mitt läge är just nu. hej lilla livet.

fredagsmys!

Det här måste nog vara den mysigaste staden att strosa runt ensam på sin lediga dag i.
Det är så fint och litet och sött och gulligt här allting.
Och så tänkte jag att nu behöver jag klippa topparna och pannluggen i mitt stackars slitna hår.
Och så gick jag bara in till en söt tjej som gjorde det genast och snyggt. Studentrabatterna nästan överallt är också väldigt sött och gulligt och bra här.
Det allra bästa var att Ica hade specialerbjudande på Brämhults juice. Glad och nöjd bussade jag hem.

Imorgon måste jag studera som fnask. Har tre dagar på mig att hinna med femtusen böcker. Romersk och grekisk litteratur. Jag skuttar av glädje. Men sedan följer en del dramatik- epik- och lyrikanalys. Det ser jag genast med andra ögon på.
Jag tänkte också känna mig lite nöjd. Nöjd eftersom jag så ambitiöst, så målmedvetet köpte Röda rummet på antikvariatet i Kristianstad i somras för två euro. Boken ingår i vår kurslitteratur och den ska vara läst senast i oktober. Se där, vilken inbesparing.

Mina drömmar förresten. Förlåt, men jag har så roligt. Inatt drömde jag att min storebror, den yngre, visade upp blåsor och eksem på sin fot. Jag undrade varifrån det hade kommit. Han hade varit i Australien. Där hade han ätit pizza med apkött. I fyllan. Därför.
Jag skrattade ganska mycket när jag vaknade. Hade inte ens tänkt på att apkött fanns. Kanske inte som pizzafyllning, men köttet finns ju. Hade inte ens hört ordet tidigare. Mina drömmar lär mig.

saker som händer är fina.

jag har varit på bio med min kompis ellen.
det var roligt.
vi trängdes med resväskor på bussen.
och det här skulle egentligen bli en dikt.
men det blev inte det.
för ibland blir det bara inte det.
men filmen var bra. kanske lite väl film. men sådär skönt svensk.
med lite finlandssvenska på slutet!
jag bara jee finland.
sen gick vi till ellen.
jag fick ett erbjudande om en lägenhet i hennes hus idag.
men jag kommer att säga nej.
av praktiska skäl.
sedan kommer jag att fortsätta hoppas.
som alltid. på lägenheter. och andra fantastiskt fina saker.

mönsterdrömmar och bloggtips.

Jag drömmer i mönster.
Varje natt sen jag kom till Växjö har jag klart och tydligt drömt om alla er.
Alla er som jag tillfälligt har lämnat och som jag saknar.
Vissa har fått helt egna drömmar (hurra för er), andra har varit flera i samma (hurra för er också).
Era röster är så tydliga, kära vänner. Och ni är så snälla.
Vi åker båt, läser böcker, filosoferar eller bara är.
Och så vaknar jag. Tänker att jag borde dammsuga.
Det är så häftigt att drömma att jag nästan börjat bli trött om kvällarna.
(Givetvis, ja; det kan vara fråga om åldern också. Om några dagar när jag skriver är jag inte längre samma siffra ung.)

Imorgon ska jag besöka bokhandeln, luncha med Julia och gå på bio med Ellen.
Men innan jag lämnar detta för idag vill jag göra lite reklam.
För min kusin som börjat blogga. Hon är den människa som sporrat och stöttat och sagt flest fina ord om mina skrivna ord. Det blir jag glad av. Och hon skriver själv också. Till och med blogg. Om Seinäjoki bland annat. Och jag älskar det. Läs HÄR.

halåo september.

Jag inleder den första höstmånaden (fast här i Småland är det fortfarande typ sommar och sol) med en sallad och Keri Hillson (ja, faktiskt).
Alldeles strax ska jag brumma iväg, som Rauli alltid sa/säger, till en föreläsning vad gäller utlandsstudier och praktik.
Jag har nämligen tretton veckor utlandsstudier framför mig. Också utlandspraktik, men jag kommer inte ihåg hur lång den är. Det är ju rätt jättebra hur som helst.
Jag har svårt att bestämma vart jag vill. Även om det inte måste göras just idag.

äckliga texter som förstör.

magsmärtor som gör enbart ett fåtal liggande positioner möjliga för att också kunna andas.
texter som är så äckliga att de förstör en hel skrivbok.
kvinnan på pressbyrån som fick nästan alla mina 50-ören. (äntligen, dom är sämst)
föreläsning om skillnad på muntligt och skriftligt och om platon och sokrates och om robocop.
letande efter en byggnad i en kvart och övertygelse om försening.
snäll klasskamrats plötsliga uppenbarelse framför mig samt dess vetskap om byggnadens läge.
köp av kurslitteratur för jättemånga pengar.
och ett spotify som bara laggar.
får man riva bort de äckliga sidorna?

natu gör det igen.

Natu: Jag ska flytta till Stockholm om två år och träffa nytt folk, orkar int me Vasa.
Jag: Växjö e mysigare.
Natu: Jamen du har tagi alla karar redan.

Hej hurra. Gonatt.

(Vi har seminarium imorgon. Mitt livs första. Jag är lite rädd. Jag fattar liksom inte. Vad jag har läst. Jag har läst Bibeln ikväll förresten. Kan någon förklara hur tusan det är möjligt att folk blev över niohundra år och fick barn ännu vid sexhundra års ålder? Det gör mig inte det minsta mindre kritisk. Förklara, tack. Jag vet att jag har läsare som kan Biblen.)

hej första skoldag.

Om jag drunknar så vet ni i vad.
Om ni undrar vad jag ska göra ikväll så vet ni.

Vi hade en skitcool dansk föreläsare.
Han sa att våra dikter kanske inte är så förbannat unika som vi tror.
Och han hade så förbannat rätt.

Min enda paus får bli Fångarna på Fortet-pausen.
Har jag bestämt.
Hejdå från Eder litteraturvetare.

det tog ganska exakt en vecka

och så kom det; "du måste lära mig finska svärord sen"

jag bara: vadå sen? vi kör nu! säg efter mig.
och så hela ramsan.

jag låtsades aldrig om att det är den enda finskan jag kan.
(nånej. men det känns lite så)

ps. när mina svenskar inte fattar att jag kan svenska brukar jag lite nyfiket undra om de inte kan sin historia.
och jo, de kan en hel del. och jo, då är det genast förståeligt. men jag får fortfarande höra att jag låter lite norrländsk. JÅÅ. fasiken.

imorgon börjar skolan! wohoo!
(hörde ni? jublet...)

nummer bomullskanin.

och det känns som att vi tappar greppet
och ramlar
och slår oss
men smärtfritt,
hej bomullskaniner.

vi flyger och drömmer
och livet
får en annan innebörd,
nytt innehåll.

det var någon som sa
att det är för sent.
att man inte bara kan flyga och drömma.
det måste man förstå,
hej idioter.

och under trädet
i parken förbi hela livet
och hela stan
flög vi inte drömde inte,
vi satt.
vi ångrade lika lite som vi förstod.

life is a flower och bomullskaninerna fick vara med.

swedofest nummer ett avklarad.

Tänkte dö lite smått när jag vaknade i morse. Men en dusch och lite fanta löser allt. Känner att jag är redo för denna kväll också.

Satt och pimplade vin och såg på när människor spelade brännboll igår. Sen gick jag och fyra stycken trevliga prickar hem till mig. Jättehungriga. Vi ringde pizzerian. Bagaren var här på en kvart. Nami nami. Ett par timmar (kanske? hello tidsuppfattning!) senare mötte vi upp resten. Gick till förfesten. Som egentligen blev riktiga festen. För jag och Ellen kände inte suget efter att gå runt i en halv meter lera. Så efter en cider på typ motsvarigheten till Royal gick vi hem. Jag hälsade på massa folk. Fattar inte vem dom var. Men hejhej.
(Jag tappade också dallarn i en trappa. Det hade dock ingenting med alkoholpåverkan att göra. Skittrappor. Men det var roligt.)

Nu ska jag vila lite och diska lite och allting lite. Ikväll fortsätter det.

en torsdag i mitt liv.

Kanske inte det smartaste att dricka starkcider på nästan tom mage, där fanns bara en banan. Men det gjorde jag. för det bjöds. Sen fick jag och mitt lag grönt glitter i pannorna. Med det sprang vi runt på campus och gjorde konstiga saker. Sjöng ja må han leva för killen som jobbade på Statoil, fotograferade gula bilar och pussade tanter på kinderna, exempelvis. Jag vet inte hur många poäng vi fick. Säkert tusen. För vi fjäskade för lagledaren och köpte franskisar åt honom också.
Efteråt grillade vi korv i skogen. Det var gott. Vet ni vad en tjej sa åt mig? "Du låter precis som du vore från Piteå." Nej. Nej. Nej. Hon hörde fel. Eventuellt tänkte fel. En annan frågade faktiskt om jag var från Österbotten. Hatten av!
Jag har inte träffat en enda från inriktning litteraturvetenskap ännu. Har fruktat att jag är den ende många gånger. Men det ska finnas nio stycken till. Och igår såg jag faktiskt skymten av två. Men det är inte samma sak som att träffa. Morgondagen bjuder på vinbrännboll. Eller vin, för min del, kanske... Och fest.

Nu ser jag på tv. En författare som påstår att inga författare kan skriva berusade... Jag fryser.

hallå rättvisa?

och plötsligt blir jag
så arg så ledsen så liten
här.
så fel så orätt så dumt
att sparka på den som redan ligger.
och först nu, äntligen
förstår de andra det här med att tycka synd om.
gör det dubbelt och gånger hundra och för mig.
jag bär på så många ord.
snälla fina raka mjuka uppmuntrande
här i småland.
ge dom, ni.
för jag är så arg så ledsen så liten och lite rädd.
var är rättvisan, världen?

ida introduceras.

Jag såg genast vilka som tillhörde mitt program i morse. Man ser tydlig skillnad på humanister och typ ekonomer eller mattemänniskor. Så jag följde bara dom. Satt i flera timmar och tänkte "jess va bra" och "nej härrigud ja fattar itt naa" om vartannat.
Sen sprang vi ut i skogen och det regnade och blåste. Vi svarade på frågor. Men jag vann inte. Jag är jättebitter.
Matpausen var lite rolig faktiskt. Jag bara gick till första bästa bord där jag såg tre flickor från min grupp sitta. Varifrån är den ena av dom? Helsingfors, kanske? Jo.

Hon och jag gick till biblioteket och skaffade lånekort så nu borde jag fatta det mesta viktiga förutom det där kontot som fortfarande inte vill fungera (fast jag svär på svenska, eller säger fina ord istället) och vad gäller kurslitteraturen vet jag absolut noll. Vad ska jag ha liksom? Och NÄR? Hoppas jag träffar en eller två litteraturvetare imorgon.

Annars verkar själva utbildningen väldigt bra. Mångsidigt och fint. Bortsett från ett par studiepoäng i ekonomisk överskådlighet eller nånting sånt, men jag ska fladdra med mitt intyg över min dyskalkyli tills det går av på mitten. Tydligen hade de flesta av oss fått reaktioner som "Vad diffust", "Vad ska du bli sen då? Blir du nåt alls...?" och "Va...?". Jag trodde det bara var min far.