well hello driving licence.

idag fick jag körkort. och klasströjan. och jullov. och en del julklappar köpta. hej hurra.
besiktningsmannen (som var en kvinna) var lite sur för att jag var för slarvig och körde för sakta på motorvägen (oh come on det var typ min tredje gång på den där vägen) men jag fick kortet i alla fall. tack!
sen när jag (vi, trodde jag) skulle tillbaka från besiktningskontoret kom min lärare bara till dörren och sa grattis och hejdå. jag sa snabbt att jag inte vågar köra hem ensam. så han tog en av sina lastbilselever och satte honom i min bil. för trygghetens skull. han hade keps och var från sundom. när jag sa tack för att du kom med sa han det gick ju bra.
ja vi kom ju hem. i snön.
jag ska aldrig glömma hur mycket snö det fanns
dagen när jag fick mitt körkort.

glad idag.

Dagen började med bilskola. Både jag och min lärare gnuggade ögonen. Men det gick bra, sa han.
Kom tillbaka till bandspel, vi spelade julsånger. För omväxlingens skull bytte jag gitarren mot marackas och shaker. Det var roligt.
På vård såg vi på My Big Fat Greek Wedding men som så ofta när vi ser på film så somnade jag och vaknade först när Filip frågade om jag kunde ge honom hans väska. Det kunde jag.
Filmen har jag sett tidigare.
På story skulle vi alla skicka runt papper i klassen och alla skulle skriva nåt positivt om varandra. Min lärare skrev att jag är kreativ och har fina skriftliga gåvor.
Så jag skuttade glatt hem. Och åt chokladkaka som Jenny hade bakat åt hela klassen i julklapp. Tack gulliga människa!

Vad mer? Jag är inne i en Mumin-period och tittar på det hela tiden. Det är fantastiskt.
Imorgon mera bilskola och sista dagen innan fenomenet jullov.

musvin.

Den sista föreställningen igår gick bäst av alla. Lite sorgligt att det är slut men ändå skönt och jag är glad över att ha fått vara med om något sådär roligt.

På grund av allt jobb och slit fick vi sovmorgon idag. Vi hann i alla fall med en och en halv timme drama. Vi blev tillfrågade om vi minns nånting speciellt kul som vi gjort under hösten som vi ville göra idag eftersom det var sista gången innan jul. Jag blev uppspelt och föreslog ivrigt det där när vi sitter i ring och hittar på en saga genom att säga ett ord på var. Idag handlade det om två små möss som drack vin vid en trappa. Sen gick dom till ett hotell. Och till ett radhus. Som plötsligt försvann.

Efter skolan försökte jag hitta julklappar tillsammans med fröken M. Det lyckades inte. Däremot fann vi ett Taco-ställe på vinden i Rewell Center. Det var okej.

Jag har spelat Bob Dylan-låtar hela kvällen och förstår
att jag inte kommer att kunna sova ikväll.
Det är också min mors födelsedag.
Grattis!

rubrik?

Jag är hos Bazooka. Natu är också här. Vi ser på Brüno. Inte riktigt min typ av film.

Idag hade vi två föreställningar. Båda gick jättebra och det är jätteroligt. Jag vill inte att sista föreställningen är imorgon klockan 18.00. Vill aldrig sluta.
Jag har alltid tyckt att det ser så roligt ut när skådespelarna bugar inför publiken i slutet. Och nu gör jag det själv. Känns bra.

Världens obehagligeste sendrag i vaden hälsade nyss på. Jag skrek och Bazooka sa att det är skönt. Han vet inte. Vet inte känslan.

Ni märker säkert på mitt språk att jag är väldigt trött. Ska snart vandra hem och sova ut så att jag kan njuta imorgon. Och hoppas att det går bra.

Ja och sen vann ju Erik Idol igår. Calle är ändå bättre.
Godnatt.

premiär!

Ikväll är det premiär. Det känns inte så. Det känns som ett vanligt rep. Eller en vanlig repetition, för att följa det svenska språkets riktighet. Det kanske är bra. Jo, det är bra. Ikväll spelar jag för ingen speciell. Skulle spela för kompis med fader och broder men det blev inte så. Tråkigt, men ska jag se nåt positivt i det är det väl bra att mjuka upp en gång utan någon man känner.
Lördagen erbjuder två föreställningar; klockan 16 och klockan 19. Då ser min far, bror nummer ett, syster, samt fyra kompisar mig. Ännu har de inte orsakat någon nervositet.

Jag räknar med att hinna tillbaka innan söndagens sista föreställning, nu ska jag gå iväg till skjutsarna som tar oss till Platsen. Där ska jag sminkas. Ska få rynkor. Härligt!
Trevlig helg!

en ledig stund.

Äntligen en ledig stund! Jag njuter med Reissumies och lördagskorv. Och så har jag dammsugit. Det känns skönt.
Det känns bra att det händer imorgon. Är inte så nervös alls faktiskt. Mest glad.

Hur allt ska hållas kring och på mitt huvud är ännu en gåta och den kommer att förbli olöst, så när det hänger gula band i mitt ansikte och allt ser lite konstigt ut så vet ni att det beror på att jag fick den sämst anpassningsbara mikrofonen av alla.

En annan sak som känns väldigt bra är att på en vecka har jag nu haft nästan hundra stycken läsare! Det gläder mig mer än ni tror och värmer mitt svarta sjömanshjärta... Eller röda rosenhjärta. Tack alla fina!

Till slut lite bilder från dagen:


När man övar en hel dag känns det ibland skönt att lägga sig ner, även på skarpa stolar. Jag gör ibland sånt som känns skönt.



Jag och mina vänner Simon, Sannah och Ida.


Sannah tar fram denna flaska ur sin väska.
Jag: Ere äppelvatten?
Sannah: Nä...
Jag: Men.. jaha?
Sannah: He e noo vanlit vatten.
Jag: Men... -läser på flaskan-... lätt äppel- och päronkoncentrat...
Sannah: Alltså he ha vari he förr...

Det plingar till i mitt huvud. Jag som redan hade föreställt mig en ny vattenvariant med en liten, liten touch av äppel. Äsch då. Koncentrat dessutom. Inte koncentrerat...

tejp.

Har övat i hela dagen. Från 10 till 20.
Jag tappade sönder ett par av mina solglasögon.
Fick världens sämsta mikrofon. Den hölls inte kring mitt huvud för fem penni. Eller cent. Bara ramlade. Toni tejpade mina kinder. Det hjälpte knappt. Då kom han på det. Hårspännen!
Jag drog bort tejpen och ropade aj tills jag skrattade så mycket att det inte längre gjorde ont.

Vi tejpar, vi äter makaronisallad, vi är trötta, vi övar, det är två dagar kvar.

Det pirrar på bästa sätt.

kom på show!

Nu är fallet sådant att fkf's julshow är en succé och en extraförställning har lagts till!
Det här betyder att jag har åtta platser extra!
Jag vet att du vill, så kom! (är du riktigt söt kanske du får en fribiljett...)

Släng hit en kommentar eller ring mig eller facebooka mig eller så så ses vi på lördag klockan 16.00!

Annat då? Knappt. Det mesta är julshow. Imorgon bränns manusen på bål.

Kom och se på oss! Vi kanske ser dig!

mullvaden!

Det slog mig för nån dag sedan att det är länge sen nån har sagt nåt roligt. I min kalender stod bara viktigt och de färgglada citaten var borta.
Idag fick jag lägga till ett. Det blev gult. Eller brunt. Gulbrunt.

X.: hade du problem vid ditt framträdande eller?
Y: problem och problem, man kan inte alltid veta vilken väg mullvaden hoppar!

Oj vad roligt jag fick. Det är så sant dessutom.

Och en sak till, som hände typ förra veckan.
Bilskoleläraren frågar vad jag ska bli när jag blir stor.
Jag svarar jag vet inte författare typ.
Gift dig med Guillou, säger han.
Han är väl gift, frågsäger jag. (frågsäga = säga nåt som man vet men ändå tvivla lite)
Du kan ju säga att han ska skilja sig.

Den här tiden ifjol kunde jag inte köra bil.

söndagsföreteelser.

Jag sov ganska bra inatt. Natu däremot hörde ljud. Men jag sov när hon försökte prata med mig.
Vi for ut och körde med Bazooka. Runt lite överallt. Vi kom på att vi spelar Alias så vi hämtade Simon och for hit. Jag hade inte samma flyt som jag brukar. Vi skyller det på filmen.

Nu är jag ensam. Här, i min lägenhet. Tänker nästan hela tiden på filmen.
Men jag tänker också på Calle, på julshowen, jullovet
och på dig.

CALLE och paranormal activity.

Hej på er!
Jag kan börja med att berätta att jag hoppar av glädje både inombords och utåt (öh?) för Calle kom till final igår! Han fick mest röster av alla! Det betyder att han kan vinna hela skiten på fredag i Globen! Hipp hurra! Rektorn kom och stängde skolan redan efter elva igår så jag hann inte se hela alltihop, men jag såg det på Aftonbladet och överallt. Dansade inombords.

Ikväll begav vi oss till biografen, Natu och jag. Vi såg Paranormal Activity. Natu sa att folk säger att det är hemskaste filmen de sett. Jag sa att det undrar jag allt.

Filmen började och jag skrek kärringskrik och innan filmen var slut hade jag tårar i ögonen. Usch! Det handlar om ett ungt par i San Diego som upplever skumma saker och hör ljud, de filmar därför allting på nätterna när de sover för att se vad som händer och reda ut det. Jag var så rädd! Det var hemskt! Huu!

Det här resulterade i att varken Natu eller jag vågade gå hem själva. Vi funderade över hur bra det skulle vara att ha en karl att gå hem och krama om nu, och vi bannades över alla vi har dumpat genom åren. Vi beslöt att vi går hem till mig och sover.

Så nu är vi här, med varsin burk juice. Hon har prov i modersmål på måndag och jag lär henne svåra termer. Hon svär och tycker det är ett tråkigt ämne. Jag tycker annat.
Vi lyssnar också på Fekis nya skiva.
Snart ska vi sova. Och hoppas att det inte blir som i filmen.

FREDAG!

Denna jobbiga vecka är avklarad!
Julshowsövning fram till klockan 17. Efteråt gick jag hem. Diskade, vattnade mina bambun och läste tidningar jag inte hunnit med.

Snart ska jag gå och köpa en godispåse och ta med den till skolan där jag ska kolla Idol. Calle lovade i en intervju jag såg nyss att han ska "göra alla kvinnor i hela världen helt till sig". Jag blir det automatiskt, tänk nu när han gör det med avsikt! Hoppas inte rektorn kommer in när jag... öh... dansar...?

Hoppas Calle dansar. Han dansar så bra. Hans danser förra veckan var det finaste jag sett Idol någonsin.


Det negativa med denna dag är att mitt manus till julshowen försvann när jag drack saft i pausen. Borta. Men jag tror att någon har tagit fel och att jag återser det på måndag.
Och snart
calle calle calle calle.... calle!

I MADE IT och jag lever.

Jag klarade morgonsamlingen! Åh vad nöjd jag är. Och vad bra att jag vågade. Vilken värdelös människa jag hade känt mig som om jag inte ens hade försökt. Ah.
Multimediaprov: 8½. Jag hade ingen aning vad "iframe" betydde. Jag skrev att det är en muslimsk bönematta och fick tröstpoäng för min fantasi.
Körkort? Nej, inte ännu. Jag böt fil fast jag inte fick. Gubben köpte inte min charm. Jag måste köra två gånger till.
Och mitt körtillstånd har gått ut så nu måste jag ansöka om det till polisen och betala massa pengar igen.

Men jag klarade morgonsamlingen och det var min största seger i år. Nästan.

på väg till bananerna.

Jossan åt en banan på rasten.
Det var då jag kom ihåg
hur gott det faktiskt är! Banan.
Jag tog beslutet att efter skolan åka och handla några. Bananer.
Det visade sig vara ett bra beslut.

På vägen mötte jag mannen jag en gång kände. Vi har inte träffats eller pratat på evigheter.
Han sa hej. Jag sa hej. Jag log. Han log. Vi log båda två. Men vad annat kunde vi göra, vi som kan vår historia.
Ända fram till bananerna tänkte jag "tänk att han minns mig". Sen tänkte jag att det är bra att livet går vidare.

Bananerna och jag gick till kassan. Jag har varit anti-julpynt väldigt länge. Fram tills jag råkade gå förbi den här:

Heffaklumpen i en sån där glaskula som glittrar om man skakar den! Åh! Sötaste julpyntet någonsin är nu mitt!

Imorgon är det morgonsamling och jag lyssnar på Revolt III på repeat.

stressen.

Läste att min inspirationskälla nummer ett kommer att läggas ner nästa vecka. Orsaken var stress hos damen som har hand om den. Skönt att jag inte är ensam, tänkte jag då.

Saker som stressar:
- Multimediaprov på torsdag, jag kan inget.
- Uppkörning på torsdag, jag kan nästan inget.
- Morgonsamling med klassen, vi ska spela tre låtar med mig på gitarr och trots min ångest har jag bestämt att jag tänker försöka vara med.

Nu tänker du att det är tur att min torsdag inte är din. Då fortsätter vi;
-Kostdagboken ska inlämnas denna vecka.
- Någon slags politiker borde kontaktas snarast, eftersom alla jävlar motsätter sig avdrag av min bilskatt, fast det är min rätt.
- Skatteverkets lapp skriker viktiga samtal på mitt bord. Jag skriker tillbaka.
- Julshowen är om två veckor. På fredag övar vi nästan hela dagen och då ska det mesta sitta. Fast.
- Nästa vecka ska jag till en läkare i typ andra änden Österbotten. Verkar jag ha tid med sådana utsvängningar kanske?
- Då ska jag också klippa mitt hår. Det blir en förändring. Kanske en liten, troligen en lite större. Men hur, ska funderas ut.

Det var något positivt jag skulle säga?
Ja, efter det här kommer något slags jullov. Och jag är ganska glad trots allt. Och snäll. Som avslutning får ni en bild på mig och lillemannen som undrade om jag aldrig sett en dator. Vi ses!

på ett kaffebord.

Strax innan dramalektionen började tog jag upp min telefon för att kolla klockan. Tiden, ni vet. Viktigt. Jag hade fått ett meddelande. Jag tänkte att det var ett "säg att ja e lite sen" eller ett "vann ska vi vara idaa?". Det var det inte. Det var ett meddelade som sa att min blogg ligger på ett kaffebord. Utprintad.
Och inte vilket kaffebord som helst. Wasa Teaters kaffebord faktiskt.
När jag förstod vad det innebar och sedan tänkte på mina texter fnissade jag lite. Jag uttryckte också min förvåning åt Simon.

Sedan körde jag bästa körningen jag någonsin kört i bilskolan, sa läraren.

Kaffebord.
Ett bord för kaffe.
Och bloggar?

världen.

Vart är världen på väg när en 5-åring suckar, tittar uppgivet på mig och frågar "har du aldrig sett en dator förr eller?"

jag tror

jag tror att jag kommer att dö. ganska snart. ganska ung.
orsak: stress.

hejdå.

och uppstannade applåder.

Vi hade besök av två män från musikalteatern Amanda i Göteborg idag, dramaövningar inför julshowen hela förmiddagen. Det blev dock inte som jag hade förväntat mig. Varje övning gick ut på att hoppa, skutta, stampa, springa och dansa. Jag kan inget av det där. Eftersom jag aldrig har kunnat det lider jag inte heller. Den ena av dom två kom och frågade mig om jag var skadad. Jag svarade ja. Och funderade på det en stund. Då kom jag fram till att jag inte ens ljög, det heter ju så. Det renade mitt samvete.

Ikväll stod "Två ljus i fönstret" på kvällsprogrammet. Den var bättre än jag trodde. Första akten var riktigt bra, sedan blev det lite sämre och jag gillar inte när man skjuter. Vi satt på andra raden. Det hade sin charm. Bland annat den att Willehard och jag hade ögonkontakt tre gånger. Hihi. Sista gången när vi applåderade i slutet. Mina applåder stannade för en sekund. Ibland vill jag ha min själv på film.
Men det fina var att jag tror att han är sådär på riktigt också, lite småkonstig, speciell, krigar inte, läser dikter, har kanske en kisse, gosar. Och så har han en sån roll. ja, fint.

Imorgon har jag lovat Ida att vi ska åka och simma efter skolan. Hoppas hon inte dränker mig.

livsstilsnyheter

Det har inte hänt så mycket idag. Jag visste inte vad jag skulle skriva om. Då surfade jag in på min inspirationskälla nummer ett och där står att jag ska skriva om de tre vanligaste frågor jag får gällande min livsstil.

Den överlägset vanligaste, nummer ett:
"Är du ofta uppe hela nätterna?"
Svar: Ja. Varje kväll jag bara kan. Jag är en sann kväll- och nattmänniska och åstadkommer sällan saker på morgon och förmiddag. De mest kreativa timmarna på dygnet för min del infaller någon gång mellan 00 och 04. Jag är otroligt trött på morgonen nästan oberoende av hur mycket jag sover. Kvällen är jag däremot pigg, ibland också fast jag sovit lite sämre. Tilläggas kan kanske också att jag är en person som kräver väldigt mycket sömn, minst nio men gärna tio och väcker ingen mig, tolv timmar. Det här betyder att ska jag sova enligt behovet ska jag sova ungefär klockan 20 på kvällen. Vad mycket man hinner göra då, som kvällsmänniska dessutom...
De flesta tror att jag kokar ihop allt detta, och att allt förändras. Några förstår mig och har jag riktigt tur har någon hört talas om B-samfundet, som är ett samfund för B-människor, som är människor som är piggast på kvällen.


Nummer 2:
"Sitter du ofta vid datorn?"
Svar: Ja. Faktiskt mycket. Men det finns så mycket roligt att göra. Dessutom pratar jag med människor jag aldrig skulle ha möjlighet att tala med annars. Och vore det inte för datorn hade Ni aldrig kunnat ta del av min blogg, blink blink. Jag träffar ofta och hellre kompisar i verkliga livet och gör det så ofta det passar. Jag motionerar och rör på mig, så jag anser det inte som något problem eller någon fara. Datorn och internet har också gett mig många vänner som jag är tacksamma för idag.

Nummer 3:
"Äter du bara makaroner och tonfisk?"
Svar: Nej. Men det händer ofta och det tillhör en favorit. Inte bara för att det är enkelt utan det är ju verkligen gott! Jag försöker variera mig så gott det går. Nu har jag börjat köpa hem mjölk också, det har jag egentligen inte gjort sedan jag flyttade. Morötter och vindruvor är favoriter också. Och rågbröd. Ja allt möjligt. B-vitamin får jag dock inte tillräckligt men tacka apoteket för att de säljer B-vitamin på burk.

Haha. Godnatt!