Förra veckan hade vi höstlov och det var mitt livs finaste höstlov hittills. Jag var i Lappland och hälsade på min same. Det första vi gjorde var att gå på älgfest. Älgfest. Hör ni så lappländskt. Det var gott men älgtunga ska jag nog inte äta igen. Sen gick vi hem och tittade på film och så klampade det till i trappan och jag fick uppleva en riktig lapplandsfest där slagen låg i luften så att man nästan kunde känna på dom. På finska, på svenska, på samiska. Allt beroende på graden av ilska. Som tur hade min karl vett att slänga ut samtliga dispytbärare innan fönstren inte längre fanns.
När den siste gick hem ställde han sig och jojkade i dörren som avsked. Jag visste inte om jag skulle ta det seriöst eller inte.
Jag: Vad jojkar du nu då? Livet?
Han: Jag jojkar Mats.
Jaha. Jag fick ingen jojk. Resten av dagarna jobbade samen, men inte hade jag tråkigt för det.
Passade bland annat på att gå till Finland. Gick in på en bensinmack och sen till Sverige igen. Ja Finland var sig likt tror jag.
Vårdcentral med två tider. Tänk att det är så mycket sånt här som har upptagit min tankeverksamhet dom senaste åren, och plötsligt är jag mitt i det. Ja kanske inte just bilden av två klockor från tidszoner på en vägg men orsaken till det, och det och sen det.
Var även till svärsamerna och åt choklad. Finns ju några kilo i källaren om man säger så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar