söndag 1 januari 2012

"åså far dom bara!"

Hej hej hemskt mycket hej.

Förlåt min tysthet. Jag har skrivit så mycket, men inte tillräckligt, på min uppsats och träffat så mycket fina människor. Och plötsligt har vi 2012. En sammanfattning av det gångna året är på gång snart. Det har i alla fall varit ett av dom bästa åren någonsin. Nu på slutet har jag gått omkring och varit rädd att något skulle hända som skulle förstöra. Jag har gått två olika kurser som har utvecklat mig som människa jättemycket, jag har sett The Ark två gånger fått egen lägenhet, fått uppleva ett finländskt VM-guld i ishockey, och framför allt fått gå på Pleppo Live. Två gånger. Kan var det bästa någonsin i mitt liv.

Igår satt vi på första raden. Jag, min humorist till vän Serne, min far, min syster och två till. Jag skrattade så tårarna rann. Det var så fint att sitta bredvid Serne som skrattade åt samma saker. Vi fick ett anfall i Lustiga Huset-sketchen och slutade aldrig skratta åt när tigrarna i Afrika river flickor i ansiktet, "åså far dom bara!". Och bildspelet med allas våran Stubb i sången. Alltså jag missade det nästan helt senast. Men nu var det jätteroligt. Så absurt. Han och Kate Winslet på båten. Han på häst. Han på skidor. Han överallt. Hattsketchen. Genialisk. Teds minspel när han förnekar att hatten är hans. Och när han ringer på klockan när han kommer fram till disken fast biträdet redan är där. Vi började till och med skratta åt en tystnad som skulle vara en helt vanlig, hederlig sådan. Murri och Backlund. "Taagi tyckt int hedee va na speciellt roolit". Mannen hos psykdoktorn och hans hormonstinna symboler. Familjen von Tratt. Fuck my life. Klockaren på sparkcykel. Det var någonting med hastigheten. Och så Klaus-Verner. Som jag kom ihåg det var inte hans första nummer så roligt. Men jag hade fel. Det var skitkul. Speciellt när jag och Serne lade märke till Kajs roliga skor. Och sen Pandan. Så bra. Han kom fram till både Serne och mig. Sa att jag skulle ringa honom ikväll och att han inte lägger på.

Men det gjorde jag inte för sedan begav vi oss till Jonathans för samvaro och vindrickning. Mycket trevligt att återse min vän Carro som jag inte sett sedan augusti. Och Johanna och Jonas och allihop. Sov i en fåtölj inatt och imorgon åker jag tillbaks till Växjö.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar