I lördags när jag, Simon och Anders kom från krogen pratade vi om militären. Simon kom ut därifrån i fredags efter ett helt år med gevär och stora maskiner. Anders är till sättet ganska ordningsfull och ordentlig.
- Simon, sku dehäär ja ha bädda godkännas i militärn? frågade han och pekade på sin välbäddade säng.
- Neheee, sa Simon som om de vore världens självklaraste fall.
Jag anade viss besvikelse i Anders blick. Och kunde förstås inte låta bli att skratta. Sen frågade jag vad som var fel. Det var något med lakanet.
Undrar om mina bäddningar skulle godkännas, jag kan knappt vika en filt. Vek lakan med pappa kring jul, och han tyckte att jag borde gå 10 år i en hushållsskola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar