Idag klappar mitt patriotiska Finlandshjärta (som har växt något ofantligt av ingen särskild orsak sedan jag flyttade hit till Sveariket) lite hårdare än vanligt. Ty det är 6 december och Finlands självständighetsdag.
Jag äter pepparkakor och lyssnar på nationalsången och så är jag lite vuxen och tänker på hur lätt det är att bara leva och inte visa den minsta tacksamhet. Tänk vad bra vi har det. Tänk att det fanns människor som kämpade för oss, vi som aldrig kommer att förstå vad de utsattes för.
Att jo. Vårt land, vårt land.
Nu måste jag läsa gamla dikter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar