Igår var jag sista dagen i jobbet. Sen sa jag tack och hej och gick. Tänk vad många olika människor jag fått prata med. Tänkte fira med ett glas vitt men gav mig istället in i färga håret-världen. Den är lite osäker. Men jag blev nöjd. Fnissade ganska länge. Åt diverse absurda ting i hjärnan.
Sen spelade jag spel med och tog avsked av Jossan, Natu och Alfred. Vi tömde också mitt överfulla chipsskåp. Det var trevligt. Jag har en ganska läskigt vackert blandad skara vänner. Som jag inte kan annat än glädjas över.
Nu har jag sagt hejdå åt de flesta. Det gjorde ont i hjärtat igår likt alla andra hejdå-dagar.
Denna dag har gått åt till att tömma lägenheten och jag har känt mig dum i huvudet. För att jag bara lämnar allt. För något jag inte vet ett skit om. Det är lite sorgligt tycker jag. Och när jag släpper det så pass långt kan nervositeten enkelt hälsa på. Jag brukar inte vara sån.
Min tid i Vasa har i alla fall varit bäst. Tack för alla fina människor, lugnet, tryggheten, självförtroendet, friheten, galenskapen, självkänslan, sarkasmen, humorn. Och framför allt för att jag började skriva.
Det här var den tiden. Och den tog slut. Imorgon åker vi till Åbo. Stockholm. Växjö.
På lördag sitter jag där ensam i en lägenhet och glor. Men sen när jag glott en stund tror jag det blir rätt bra!
Hejdå, ni är bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar