den förlorade festen.

Efter skolan gick jag på presentjakt med tre fina människor.
Vi åt glass på torget och såg på folk. Plötsligt sa Jossan "sii på hande" och efter att jag lagt märke till den gulliga gångstilen såg jag - det var mannen från det gröna landet. Vi sa hej och han sa halloo sådär väldigt lugnt och fint som alla borde kunna. Han tyckte säkert vi var konstiga. Konstiga finnar.

Jag är lite sur också. På lördag klockan 08:30 är högskoleprovet. Imorgon kväll händer något jag nästan skulle vilja kalla årets fest. Raskis, Rastarobert eller bara Robert, vad ni vill, har fest för att han slipper ur det militära. Jag är bjuden men ska skriva prov som nån jävla plugghäst jag inte är. Jag blir sällan bjuden på fester och jag skriver sällan prov. Förstås händer båda nästan samtidigt när det en gång sker.
VOI RÖV.

Nu går jag till skolan på matfestival och äter lite och hoppas att surhetsgraden sjunker.