i mål.

Gjorde en tatuering igår. Nå nej, jag skojade. En av skådespelarna har en sån där i sin roll och igår passade vi på och busade till det lite, premiären till ära.

Efter applådtacken fattade ju inte jag, det dumhuvudet, att jag också skulle upp på scenen. Så jag bara satt där och så började alla ropa "IDAAA!" och kom springande med rosor och sylt. Det var absurt. Rom i sylten.

Efter föreställningen åt vi sjukt god buffé och drack billig rusdryck. Och det delades ut presenter. Lite som julafton.

 Jag fick en bil. Insider-skämt från pjäsen. Tycker den är ganska fin.

 Av chefen fick jag ett glasäpple. Har inte riktigt bestämt. Var jag ska ha det.

 Presentkort till Akademibokhandeln.

 Sylt i mängder.

Och en blomma som under transporten blev lite mörbultad. Men vi har haft en diskussion. Det är lugnt nu.

Jag är stolt över skådespelarna. Igår behövde jag bara hjälpa en gång. Från det att vi har suttit och druckit te i källaren och övat och övat och jag har tjatat och hittat på ramsor och vi har inte riktigt vetat om vi ska skratta eller ge upp, till felfri premiär 6 veckor senare. Trettioåtta tätskrivna sidor helt bisarrt skruvad text där varje ord betyder allt. Ja. Jag är stolt och glad över att ha fått vara med om denna utveckling. Nu drar vi på turné.