Hade innan jag åkte i lördags tänkt skriva ett långt och känslosamt inlägg om hur bra min sommar i Österbotten har varit, men hann aldrig innan det var dags att åka till bussen. Den var i alla fall mycket bra och rolig. Jag har umgåtts mycket med människor jag inte brukar umgås med och mindre med människor jag brukar träffa ofta. Det blev lyckat ändå.
Jag har skrattat med Madde, festat med Johanna, upplevt perfekt kultur, jobbat på en absurd med ändå någonstans så gullig arbetsplats. Ätit glass. Sett The Ark. Kört orimliga kilometer bil, varit vaken på nätterna. Sett ovissheten förändras till klarhet. Druckit Lonkero i bästa sällskapet på jorden och vin med människor som vet vad som är roligt. Umgåtts med mina syskonbarn som jag älskar. Tre av fem stycken går nu i förskola och skola. Skrattat från hjärtat, gjort bort mig, älskat livet. Har inte träffat så många nya människor som jag kanske vanligen brukar, men de jag har träffat känns viktiga. Det ryckte i hjärtat när vi hälsade.
Nu är jag tillbaka i Växjö efter en bussresa till Åbo, båtresa till Stockholm och ytterligare buss därifrån och hit. Erika och Jossan var mitt resesällskap. Erika ända fram till min dörr och Jossan till Stockholm som numera är hennes studieort. På båten sjöng vi karaoke och jag hade högläsning ur Miika Nousiainens Hallonbåtsflyktingen i vår hytt.
Idag har jag varit på hej-fika med Emely, Julia och Sofie. Skrattat så tårarna rann och magmusklerna påminde mig om att de finns. Min och Emelys klumpighet kombinerad med vår eminenta humor gjorde så att till och med kassörskan i caféet fick roligt.
Det går bra med min finlandssvenska. Men när Julia frågade om vi ville ha pärlsocker eller kokos på våra kokosbollar och jag skulle svara kokos sa jag kokus. Det blev liksom för mycket. Kokos. Ett helt vanligt ord. Jag vet inte vad som hände. Då skrattade vi länge och sen sa Sofie att det lät som att jag sa krokus utan R. För det var det väl det jag gjorde. Jag kontrade med att de, i egenskap av skåningar, faktiskt säger kuckus, och det är ju en by i Österbotten. Men det sa jag inget om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar