I morse väckte jag på det bästa sätt man kan väckas på. Ett sexårigt syskonbarn som smyger in i rummet och säger bu. Jag låtsas alltid bli jätterädd fast jag är jättetrött. Undrar hur många år det tar innan barnen genomskådar mina genuina skådespelartalanger.
Efter att ha lekt och diskuterat en stund med ovannämnda körde jag henne de många metrarna hem i samband med att jag skulle till jobbet. Där hände ingenting utöver det vanliga. Jag skrattade. Kaffepausade. Packade. Tejpade. Vek. (Svor.)
När klockan slog 23 stämplade vi ut och enligt överenskommelsen for jag direkt till affären för att handla ingredienser till matlagning hos Madde medan hon själv var tvungen att stanna kvar och fixa en grej.
Jag väntade på hennes gård och när hon kom tillbaka gick vi in, gjorde mat, åt, skvallrade, skrattade, levde. Madde lärde mig hur man kan se på ugnen hur varm den är. Jag är noll procent huslig. Vi ville ha cider men när vi kom på att det existerar en alkohollag som förbjuder sådan handel efter 21.00 beslöt vi att flytta det till nästa samkväm.
02.30 startade jag den tio kilometer långa hemfärden i ljus sommarnatt. Jag tänkte lite på vilka som sov. Finsk sommar(natt) finns nog bland mina topp 15 saker i livet. Tåosdasglassin är en annan men den uteblev idag på grund av kvällsskifte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar