Igår när jag körde hem från Vasa mötte jag en cyklande man med mycket packning. Bland annat en dallare. Exakt en sån som min. Alltså exakt. Samma färg, samma modell, samma hjul. Och på en cykel dessutom. Ovanpå styret och all packning. Som en drömscen.
Min reaktion: ropade "VA?!" och bromsade.
Tur att ingen var bakom.
Svängde mig snabbt om för att kolla att min dallare var i bakluckan.
Det var den. Det finns alltså EN till. I världen. Borde ha svängt om och kört jämte cyklisten tills denne hade stannat så jag hade kunnat fråga varifrån han fått den och när.
Det var en mycket märklig känsla. Högg till i hela kroppen och jag hann tänka att det är ju inte oktober 2009 längre, jag har ju faktiskt fått tillbaks den, väl?! Jag fick väl hem den från Vasklot?!
Sedan åt jag vaniljglass och hjortron med storebror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar