molnkrönta torn och praktfulla palats.

klockan är 22.18 men egentligen är den ingenting
kanske midnatt kanske allting annat.
jag har skrivit ett pinsamt litet antal rader på min hemtent.
och gått till subway och ica och pressbyrån med ellen och emely
allt för att fördriva tid. för att inte stirra in i skärmen.
jag vet inte vad jag har att säga om modernismen. jag har ingenting att säga om modernismen.
men ganska mycket om livet. men det har jag ingen nytta av, här i luften.

jag vill vara dalmatinern i lägenheten bredvid min.
han vet säkert mycket om livet.
mer än de flesta.