På Utrensning-teatern i måndags träffade jag på en kompis. En som jag inte ser så ofta men som är rolig och snäll och som inte så bakom flötet som många människor är. Också jag ibland.
För några dagar sedan frågade jag honom vad han tyckte om pjäsen, och visst pratade dom vackert...?!
Jag fick svaret: samma sekund som dom började prata förstod jag varför du var där.
Haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar