För ett år sedan befann jag mig i sällskap av alla andra elever i skolan bakom en scen i utkanten av Vasa. Sjungande julgranen 2009-premiären skulle gå av stapeln om typ en timme och det sista sminket sattes på plats. Jag minns att jag var irriterad på min mikrofon och så rädd att något skulle gå fel med den. Annars var jag lugn. Minns också att jag tyckte lugnet var konstigt. Men det var väl för att jag fick göra vad jag gillar.
Allt gick bra, alla fyra gånger, och jag är så glad att jag fick vara med under ett organiserat år. I år verkar det brista lite på den punkten, men jag önskar ändå Johanna och alla andra i min gamla skola som premiärar ikväll lycka till!
Önskar jag kunde vara där och se det. Istället inväntar jag nu nästan hela min klass. Vi ska köra en sista klassfest innan jul. Tänk så mycket saker kan ändras på ett år. I fjol den här tiden låg jag i solstolen på scenen till tonerna av The Beach Boys, inväntade min öppningsreplik och hade knappt en aning om att Växjö var en stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar