slumpmässiga saker.

Undrar varför varje Nykarlebybo jag ringer till tror att jag är från Vörå, och varje Vöråbo tror jag är från Nykarleby.
Kanske för att jag är mitt emellan ifrån. Eller så är det bara svårt.

Varenda människa på Facebook verkar ha fått klarhet i vad som händer för dom i höst. Jag vill också veta. Nu. Jag. Orkar. Inte. Vänta. Jag. Vill. Leka. Charader. I. Sverige.

OCH jag stressas av att min nuvarande lånetelefon inte har en kalender! Jag håller inte reda på nånting nu. Fattar inte vad det är för datum. Fattar inte vad som komma skall. Jag måste nog köpa en ny snart. Typ imorgon. Eller innan helgen.

Tänk vad handikappad man blir utan telefon nu för tiden. Nu har jag ju åtminstone en slags, men de två första dagarna jag var utan visste jag inte ens vad klockan var. Jag hade aldrig tänkt på att den var så viktig förut. Och jag äger ingen fungerade armbandsklocka. Så när jag gick till stan fick jag stoppa ner kameran i min väska. Varje gång jag undrade vad klockan var fick jag ta en bild och checka tiden när den var tagen. Jajaja. Alla sätt är bra.

Jag vet ingenting mer. Det är konstig färg på luften ute. Slut på slumpmässiga saker.