Det känns bra. Det känns skönt. Och förstås fortfarande en aning bortkastat. Tre år i Nykarleby i en skola som antagligen har den sämsta atmosfären i svenskfinland och det enda jag har lärt mig är ungefär att en tsunami förstörde Knossos, Nero var galen och brände ner Rom och satt på sin balkong och spelade luta medan han såg staden brinna (han kanske hade syfilis, det vet man inte riktigt), doppar man en sedel i etanol och tänder på den brinner den inte upp, och, det viktigaste, att uthärda kaos. Men jag är inte bitter. Studenten är säkert jättebra att ha. Nu börjar mitt nya liv. Eller Den Nya Delen, kanske.
Det här firar vi med Ahlgrens bilar och The Eagles.

simpsons!
SvaraRaderajeh!
SvaraRadera