bara mjölk hela tiden.

årstider är tider på ett år och år är tider av liv och liv är någon slags tillvaro i någon slags värld och egentligen förstår jag ingenting men jag hänger med för att jag ändå någonstans tycker att det är ganska kul nu är det sommar och jag går runt sjön varje kväll efter att det blivit mörkt och du och hon och han och dom där har lagt sig och somnat ibland

ibland stannar jag upp och tittar på naturen och tänker på att jag för en gångs skull har gjort rätt val i livet eller den här typen av tillvaro. jag tänker på alternativet, drar in frisk luft i min missbildade näsa och så skrattar jag lite åt mig själv och min oroliga och samtidigt så oanfäktade själ och så går jag vidare

(är alltid tranor vid sjön brukar inte dom komma på hösten?)

vidare tills jag jag kommer hem. ja, det här är hem det är klart att detta är hem vad skulle det annars vara. man kan ha fler om man vill och det vill jag och det har jag och jag kan inte på något sätt förklara hur det ena är bättre än det andra, för det är det inte men jag trivs ändå så förbannat bra här och nu just nu och jag vill inte ändra på det

det stod en flicka på gatan för någon vecka sedan och jag sa till henne att hon hade fina skor, det var renar och lokalpatriotiska texter på dom, och hon blev glad och jag kände mig glad för att ha gjort henne glad och glad för att för ett år sedan hade jag knappast sagt något

något har hänt och det är väl klart som fan egentligen för saker händer ju hela tiden det kan vi inte undgå och du ringer och säger "svenskan kommer ju inte att dö i dina trakter" och det är väl ditt sätt att visa uppskattning för du vet när mina hermot menee, du vet mina punkter och på sätt och vis är det väl en märklig men fin mening 02:47 i juli tvåtusentretton

tretton gånger fem skiter jag i vad det blir för jag vet inte vad jag ska med den kunskapen till när jag ändå vet en massa annat som jag själv sätter stopp för jävla jag, dricker ju bara mjölk hela tiden.