i morse blev jag förbannad och sårad och ledsen fast jag egentligen inte borde
jag borde inte ta åt mig
inte vara den där svampen
inte den där färgpaletten med känslor istället för färger
men jag är det och vad ska jag göra åt det, så istället för att slå sönder porslin gick jag till simhallen
simmade fyra kilometer på två och en halv timme i ilska
och det känns i magmusklerna nu, känner jag
jag känner hela tiden
och jag borde lära mig
att livet är som en himmel med moln som flyger, ibland iväg
och jag måste nog skriva noveller i början
annars funkar inte det här
man måste ju liksom förstå vad man läser
säger jag
jag ljög för att slippa hånskratten
och jag förstörde en hel dag
det finns ju inga gränser.
<3!
SvaraRadera