Sen jag började praktiken har jag börjat månadshandla. Varje gång jag får studiestöd planerar jag vilka maträtter jag ska tillreda under hela månaden och tar Dallarn i handen och går till affären. Sen är det gjort. Har fungerat förvånansvärt bra, förutom med mjölk som jag får så lov att hämta lite oftare.
Känns förbannat vuxet, men man sparar både pengar, tid och ork. Vilket jag ganska snabbt insåg att var bristvaror när jag övergick till strukturerade dagsscheman.
Att impulsköpen minskar är en annan positiv sak. Även om det idag skar i hjärtat. Jag skulle köpa pålägg och stod vid hyllan för korv när jag plötsligt såg en påse herkullinen lenkkimakkara från Atria. Trodde jag såg i synen först, och jag måste ha sett ganska chockad ut för mitt i allt frågade en karl som också köpte korv om jag behövde något från hyllan.
"Nej tack, jag bara tittar. Tittar på en god korv som inte brukar finnas här. En god korv som jag inte har råd att köpa just nu. Inte har råd att köpa för att jag studerar. Studerar så att jag någonsin ska kunna få ett jobb. Ett jobb så att jag någon gång utan att kalkylera desto mer ska ha råd med lenkkimakkara(a?) och juicer som inte är lågpris. Men som sagt, tack för att du erbjöd dig. Erbjöd dig att plocka ner en delikat korv österifrån. Tack."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar