revolution.

Första dagen i turnébilen och jag har redan skrattat ihjäl mig två gånger.

På vägen dit fick jag ett viktigt samtal från Landstinget. Mitt i allt skriker personen bredvid mig "EMMABODA FOLKPAAAARK!" med en ironientusiasm sällan skådad. Självfallet börjar jag skratta i telefon. Kvinnan som ringde var förstående som tur. Jag tror till och med hon hörde skriket.

Ikväll när vi kom tillbaka fick jag skjuts hem till campus. Regissören klev ur bilen och ropade "STUDENTS! REVOLUTION TIME!!!"

Imorgon smäller det. Genrepet gick bra. En teaterstudent kom efter föreställningen fram till mig och frågade "Man saknar luckan, väl?".

Jag: Eeeh alltså jag är ingen etablerad sufflör, så har inte upplevt den.
Min hjärna: Hur gammal ser jag ut att vara?!