HÄJ HÄJ!

Att skratta så mycket att jag helt enkelt inte kan längre för att det gör ont i mage och rygg och Emely inte kan stå upp.

Att gå förbi Pressbyrån och märka att hey, korv med bröd, det är ju gott! klockan 21.30.

Att gå in och köpa tre stycken medan vi fnissar hysteriskt och kassörskan helt säkert tror att vi är alkoholpåverkade.

Att sitta ute på bänken och berätta Norrlandshistorier, känna humornivån sjunka avsevärt på bara några sekunder, hoppas att kassörskan inte hör oss inifrån och får för sig att komma ut och säga något i stil med man får inte föra sånt här skrattoväsen utanför min affär.

Det är sådant jag gillar.