Igår vaknade jag på golvet i min gamla lägenhet 06:15. Det första jag hörde var "voi jävla vitun andra skedet". Det var rätt sagt. Vi körde iväg och det var så kallt att jag var tvungen att skrapa rutorna. Oktober sköter sig med bravur...
Framme var det typ ingen annan där. Sedan kom en bonde, det hörde vi redan på motorn. Och några till med tiden. Blev indelade i två grupper, fick massa info om bilstolar (öh), bälten och diverse grejer. Fick pröva en bil som snurrade runt och stannade upp och ner, vilken man sedan skulle kliva ur.
Efteråt var det dags för den fruktade halkbanan. Jag fick sitta på när en av lärarna demonstrerade hur det kunde gå om man styrde ratten för mycket, bara för att jag inte skulle behöva stå så länge i halkan. Vad skrämd jag blev. Var hundra på att jag kommer att köra till skogs. Vi sladdade typ 5 centimeter ifrån gröna guldet. I olika hastigheter.
Det var med skakande ben jag bytte bil till min egen och ställde mig i kö i min grupp. Vi skulle köra i typ 30 och 40 och 45 och bromsa när vi kom till koner, och försöka styra in mellan nästa par av koner. Det gick ganska bra. Läraren sa att mina bromsar är bra. Kurvan och att bromsa där var lite svårare. Sen såg vi på älgkrockade bilar och jag blev lite rädd. Teorin var tråkig och två timmar. Men det gick bra, jag lever och jag är en andra skedets kvinna.
Jag och Serne firade meriten på Arnolds. Därefter körde jag till Jossan. Vi funderade på saker och sedan for vi till Ollis med Benjamin. Vi spelade Alias med Anders, Samuel, Farzan och Juho. Jossan, Benjamin och jag vann. Hurra hurra. Efter midnatt skjutsade jag hem övriga delar av vinnarlaget och fortsatte mot den bästa av byar.
Jag har aldrig varit så rädd och försiktig i min bil förut. Det var halt. Det var mörkt. Det var dimma. Bilskolan hade precis visat en uppstoppad älg och en av en sådan skrotad bil. När finns det som mest älgar? Nu. På hösten. Under jakten. I skymningen. Hinner man se dom då? Bara på ögonen. Fy kattsvans. Tror jag körde 70 hela vägen. Men hem kom jag, drygt en timme senare.
Idag har jag äntligen träffat Edward och Ellen. Hämtade dom på dagis. Vi läste böcker och tog bilder och busade och såg på Nalle Puh och så skulle Ellen skida men vi hittade inga skidor. "Ida skida... Ida kan inte skida, för hon har så krokiga ben."
Imorgon ska jag hälsa på resten av mina syskonbarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar