Tror det är den bästa svenska film jag sett hittills. Så fin. Och så rolig. Så gullig. Åh. Jag dras till filmer där huvudpersonen har "na feil", med tanke på att What's eating Gilbert Grape är min favorit. Kanske för att huvudpersonen i mitt eget liv ofta av andra människor klassas som hon som har "na feil". Ska ladda ner den och se den 4000 gånger till sen.
Jag såg den med Ellen. Hon gillade den. Så se den!
Vi åt poppisar också. Dom var goda. Och jag var sugrörstjejen, som vanligt på bio. Borde ha lärt mig redan förra gången. Tur att så många inte känner mig här ännu.
När jag kom hem ringde pappa.
Han: Ho känns e ti va me rikssvenskan? Do ha it vari i nain såndi situatiåon na förr, tå itt do ha fått prat dialekt på fleira vikor.
Jag: Nä, e slåo me faktiskt idaa. Att ja bara e jär mitt i allt...
Han: Haha.
Jag: Å igår kom ja ihåg att ja kan kör bil, hadd glömd ja hadd körkåort. Så vart ja rikti fascinera åv att ja faktiskt kan.
Han: Haha, haldär do på å vaar gälin?
Jag tror det. I alla fall lite. Skyll det på grekerna, vettja.
Igår bestämde jag och Johan att vi ska se en film om UGGLOR (minns inte vad den hette, men ugglorna var söta) i oktober! Kanske i Stockholm, kanske här, kanske i Hudiksvall. Galet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar