det klappar inte ofta. nästan aldrig. jag vet knappt av att jag äger ett. men när leo komarov gör ett mål som kan komma att betyda så otroligt mycket för finland i dagens hockeymatch mot usa, då känner jag att det klappar. lite. mitt lilla lilla pyttelilla nykarlebyhjärta.
let's go into the third period.
1-1.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar