Den här veckan har jag fått kämpa för att orka ens med mig själv och allt har gått i kors inombords. Allt utom en sak; jag har kommit på vad jag kanske vill studera nästa år.
Jag såg för en gångs skull lite framemot att få komma hem lite och fira fars dag lite.
Berättade för pappa om vad jag ville studera. Trots att jag visste att jag inte borde, men som vanligt kunde jag inte hålla mig. Det är så sällan jag hittar något som passar mig.
Det här är vad han säger:
"Itt vaar e jo ti naa he"
Det här är vad jag säger:
"nehe..."
Han säger:
"He hööös jo på namni he att itt e var ti naa"
Jag blir så ledsen att jag inte säger någonting. Det gör inte han heller. Till sist frågar jag "va vill do ja ska bli tå? läkar?"
"läkar, ja he veit ja va ee"
"nåår e do nöjd?"
"kanski itt nain gang"
Förbannade skit jag tänker jobba i en jävla kassa resten av mitt liv.
Jag blir galen!! Om du äntligen kommit på nåt ska du lyssna inåt och göra som du vill och inte ta åt dig för vad andra tycker om dina eventuella preferenser. Bara du ska leva ditt liv. OK? och att jobba i en kassa gör du inte länge, du dör av tristess. Jag har prövat...
SvaraRaderahaha. nä klart jag inte tar åt mig. men det är jobbigt ändå. en stund.
SvaraRadera