snälla tyst.

Människor som tjatar att jag ska skriva (en bok). Sluta med det. Snälla.

Tjatar jag på er för att jag vet att ni är bra på att dansa, skruva, laga mat? Är det det jag frågar när vi ses eller hörs, om den där skaldjursbuffén, när ska den lagas, jag vet ju att du kan? Nä, jag tänkte väl.

Jag vet att jag kan skriva, jag vet att jag är ganska bra på det, jag vet att det är viktigt att jag tar vara på det, ja. Men det är också det enda jag vet att jag kan. Är det så konstigt om jag vill pröva på något annat emellan? Enda sedan jag var liten har jag fått höra att jag är bra på att skriva och att det är det jag ska göra. Men nu är jag för fan snart 25, låt mig få släppa det lite. Jag kanske är jättebra på andra saker också. Vad säger ni då. Va va va.

Det är möjligt att jag skriver en bok i framtiden, när och om det känns rätt. Men just nu gör det inte det. Jag vill inte sitta här, understimulerad och förvirrad, och skriva för mig själv. Det känns inte rätt, och då bestämmer jag alldeles själv (snart 25) att det blir ingen bok just nu. Tack. Och hej.