1. Jag hade talet. Tog mod till mig och var först ut. Bästa beslutet jag tagit denna vecka. Jag kände mig sjukt nervös och skakig, men folk sa att det inte märktes och läraren var nöjd och gav bra respons. Jag är godkänd OCH SKA ALDRIG MER LÄSA EN KURS RETORIK. Jag trodde aldrig att jag skulle komma såhär långt i september när jag inledde denna kurs. Aldrig. Planerade hela tiden hur jag skulle fly undan varje moment. Nu sitter jag här. Har utfört varje jävla uppgift på pappret som var ett helvete för bara två månader sedan. Ps. Det var en helt annan känsla att få framföra på dialekt. Helt.
2. Jag har en praktikplats. Godkänd av handledare och allt. Mer om det vartefter vintern kommer ikapp oss, men jag är mycket exalterad. Mina arbetsuppgifter verkar mycket givande. Pirrar när jag tänker på det.
Ja. Så nu ser man att en månads ständig stress ibland kan medföra något gott. Grammatiktentamen alldeles för snart, men den kan jag göra om ifall det krävs. Nu måste och ska jag ta igen sanslöst mycket förlorad sömn och införa ordentliga matvanor igen.
Vaknade nyss. Min soffa har aldrig varit skönare.
Grattis till ditt tal även om jag inte haft förmånen att lyssna. Det är genom utmaningar och svårigheter som man utvecklas och går vidare.
SvaraRaderatack! ja, det är bara så svårt att inse när man är mitt i det.
RaderaNo måst do jo faktiskt berätt hor e slutligen vart me dialektin :) Fyståo dem va do sa??
SvaraRaderaposkipuna <3
Radera